Möjligheten att låta en del skolor använda sig av mer disciplin behöver inte vara fel. Man bör dock vara medveten om att det inte är någon enkel eller snabb lösning, skriver forskaren Åsa Melander.

När vuxenvärlden tiger blir det i stället barnen som sätter normerna. Status i klassrummet riskerar då att mätas i antalet svansar eller i vilken docka man har. Priset betalas i förlorad undervisningstid, bråk i klassrummen och sämre kunskaper för alla, skriver Andréa Hedin (M). 

Lågt förtroende för skolpolitiker, en lavin av regleringar och dramatisk ökning av psykisk ohälsa bland elever. Trots att majoriteten av föräldrar är nöjda med sina barns grundskolor återstår stora utmaningar om Sverige återigen ska bli en av OECD:s toppnationer, skriver Magnus Erlandsson, doktor i statsvetenskap, och Claes Nilholm, professor emeritus i pedagogik.

”I klasser med 30 elever, där många immigrantstudenter kämpar med kunskapsluckor, blir individualisering ohållbar. Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar problemen”, skriver Jacqueline Wilson.

”Att bra relationer är bra är nog alla överens om, men att likställa det med värdet av bra undervisning är fel. Det missgynnar många duktiga lärare, försvagar lärarens ställning och skapar incitament för osäkra lärare att försöka ställa sig in hos sina elever”, skriver Viktor Björnberg i en replik.

”Relationer och förväntningar (krav) är inte motsatser. Förväntningar utan relation blir tomma. Relationer utan förväntningar blir meningslösa. Våra barn och elever förtjänar båda”, skriver Johanna Lüddeckens.

”Inte kan väl någon av oss på riktigt tro att vi en gång i tiden hade en helt perfekt skola som vi utan anledning bestämde oss för att förstöra?” Rektorn Mathias Castejon varnar för nostalgi i skoldebatten.

Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna. Det här är min hyllning till dem, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.

Allt färre i Sverige klarar av att läsa en bok. Det krävs handfasta politiska beslut för att stötta skolor och bibliotek i kampen för läskunnighetens och därmed landets framtid, skriver tio chefer på Bonnierförlagen.

Den svenska modellen bygger inte på antingen lag eller avtal – utan på samspelet mellan dem, skriver Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

”En ny mirakelmetod har kommit till stan. Säg hej till No Excuses-modellen. Men snälla, kan vi bara få tillit och resurser?”, skriver Maria Wiman.

För vissa elever är AI ett kraftfullt verktyg för träning och lärande. För andra är det bara en genväg bort från ansträngning. Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig – och därmed risk för djupare kunskapsklyftor i klassrummet, skriver svenskläraren.