Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver doktoranden Christian Holmberg Sjöling i en debattreplik.

Risken för att forskning om undervisningens sociala och kulturella dimensioner skulle försvinna ur svensk utbildningsvetenskap är obefintlig. Men den behöver dela utrymme med den kognitionsvetenskapliga forskningen, skriver debattörerna i en replik.

Den grupp lärarutbildare som förfasas över att skolan kommer börja vila på kognitionsvetenskaplig grund är rädd för att förlora privilegier, skriver skolledaren Linnea Lindquist i en debattreplik.

Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Antalet hot- och våldsanmälningar från skolan visar på ett enormt mörkertal. Problemet med hot och våld i svensk skola är mycket allvarligare än den bild som målats upp, skriver Anna Olskog, Britt-Marie Selin och Simon Sandström från Sveriges Lärare.

Hittills har såväl den nuvarande som tidigare regeringar misslyckats med att göra läraryrket mer attraktivt. Det är ett hot mot hela landets framtid. Något måste göras för att fler ska lockas till skolvärlden, skriver Jona Sima i en ledare.

Skolan har länge utlovats förbättring genom krav på behöriga lärare, legitimering av dessa och en obligatorisk utbildning för rektorer. Detta har dock knappast löst några problem och samma sak gäller det mesta av dagens inflationsdrivna professionaliseringssträvanden, skriver forskaren och författaren Mats Alvesson på Expressen Kultur.

Elevhälsan, elev – hälsan. Det måste ju handla om elevernas hälsa i skolan. Men vad gör egentligen elevhälsan för att eleverna ska ha en bättre hälsa? Vad gör kuratorerna och skolsköterskorna för att få någon som mår dåligt att må bättre? skriver en elev i årskurs 8.

Regeringen vill vända läskrisen bland barn och unga med läslistor och bemannade skolbibliotek. Men det är lärare och pedagoger som kan göra de viktigaste insatserna – därför måste de utbildas. Det skriver 68 litteraturvetare och lärarutbildare.

Många elever tappar tidigt intresset för matematik och naturvetenskap och bristande grundkunskaper gör det svårt att klara kraven på gymnasienivå, skriver Patriq Fagerstedt, fackförbundet Naturvetarna.

Våldet i svenska låg- och mellanstadieskolor har ökat med 60 procent de senaste fem åren. Det visar en färsk kartläggning från SVT, som även uppmärksammar flera särskilt allvarliga fall. Bland annat en gravid lärare som efter sparkar mot magen förlorade sitt barn, och en annan lärare som blev utsatt för ett stryptag. Det skriver Victoria…