Nära en femtedel av pojkarna i Stockholms stads skolor är diagnosticerade med adhd. Skolledaren Linnea Lindquist frågar sig om trenden att diagnoserna ökar som pågått de senaste åren kan bero på de förväntningar och krav som ställs från skolan – utan rätt undervisning och träning.

Vi lärare kan vrida oss ut och in men har vi inte eleven med oss är det lönlöst. Och ansvaret ligger mycket mer på eleven än vi vill låtsas om, skriver slöjdläraren Katarina Lo Forte.

På pappret är förskolan öppen och självrannsakande, men i praktiken blir det alltmer envägskommunikation – möjligen på bekostnad av vårdnadshavarnas förtroende. Det skriver förskolläraren och forskaren Åsa Morin.

Utredningen om friskolor har varit ute på remiss. Simona Mohamsson (L) bör lyssna på Svenskt Näringslivs remissvar, skriver Tobias Wikström på ledarplats.

Vi vet att svensk skola är bättre än sitt rykte men samtalet om skolan har kört i diket. Det skriver 13 företrädare för olika friskolor.

Det finns redan verktyg för att komma till rätta med arbetsbelastningen: lagar, avtal och styrdokument. Så frågan är varför de inte används fullt ut, skriver Anki Jansson, förskollärare.

Ett system ska tas fram för att låta skolor ta ut böter från familjer med barn med ogiltig frånvaro. Och visst kan det ställa till det när elever missar skolan. Men problemen kommer inte upphöra för att böter införs, skriver Lina Stenberg i en ledare.

Den entydigt positiva bilden av no excuses-skolor som Heller Sahlgren målar upp behöver nyanseras. Det skriver Arne Engström, biträdande professor, i en replik.

Skolans viktigaste uppdrag är att lära barn läsa, skriva, tänka och förstå – inte att jämna ut tekniska klyftor. Det skriver Mikael Bruér, doktorand i historia och historiedidaktik, i en replik.

Bötfäll semestrar, gör förskolan obligatorisk och starta flyttkarusellerna i integrationens namn. Tror någon att vanliga familjer köper det här? skriver Lydia Wålsten på ledarplats.

Jag välkomnar att ansvaret tydliggörs för rektorer och förskollärare, pedagogiska val ska vila på professionens axlar. Men att kraftigt begränsa dessa verktyg i läroplanen signalerar brist på tillit, skriver förskolerektor Jeanette Kennerfalk i en krönika.

Många ukrainska elever är överraskade över hur svensk skola fungerar – och hur lågt tempot är. ”Vi ska lyssna och lära. Det är inte de ukrainska eleverna som ska sänka ambitionsnivån. Det är vi som ska höja den. Vi ska öka tempot och vässa undervisningen”, skriver krönikören Linnea Lindquist.