Att återreglera en offentligt finansierad sektor är mycket mer komplicerat än att avreglera den, men andelen elever i fristående verksamheter måste minska om vi vill tillbaka till ett skolsystem som håller ihop. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Ännu en kunskapsmätning avslöjar klyftorna i svensk skola. Men de kan krympas om politiker och skolor vågar tänka nytt, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Det är svårt att begripa varför filosofikurserna nödvändigtvis måste vara 50-poängskurser — särskilt med tanke på vilken betydelse ämnet har, skriver tre filosofilärare som utvärderat nya ämnesplanen.

Vad händer med bildning och kulturellt kapital om det inte ens är normen för dagens elever att ha en bokhylla i sitt hem? Hur avgrundsdjup är läskrisen egentligen? undrar svenskläraren Emilia Friberg.

För att skapa en stabil grund måste undervisningen prioritera det som är mest relevant för elevernas framtid. Sveriges elever förtjänar en ny kursplan i matematik, skriver Ludvig Filhm, Moderaterna i Hägersten/Liljeholmen.

Gustav Fridolin, f.d. utbildningsminister, ser hur regeringens besparingskrav på den svenska vuxenutbildningen riskerar att kosta oss det sista av den svenska skolans själ.

Vi är inte bortskämda med positiva nyheter om tillståndet i skolan. Men i förra veckan kunde kunskapsmätningen Timss slå fast att svenska elever har förbättrat sina resultat i kärnämnet matematik, skriver Henrik Westman i en ledare.

Det må råda milsvitt skilda syner på konflikten i Mellanöstern, men de allra flesta är överens om önskan om fred. Fred är dock omöjligt så länge palestinska skolelever indoktrineras i hat mot judar och uppmanas använda våld sedan barnsben, skriver Alice Teodorescu Måwe (KD).

Det nationella läsprovet i svenska har snarare, tvärtemot vad skribenterna skriver, fått färre och längre texter de senaste åren, skriver Jessica Jarhall och Kristina Eriksson.

Var finns riskmedvetenheten när det kommer till sexuella övergrepp inom förskolan? Den frågan ställer Göteborgs-Posten på ledarplats.

Skolans kompensatoriska uppdrag får inte slarvas bort på oprövade insatser. Det kan vara värt med en tillbakablick när det gäller undervisningen i matte, skriver docent Johan Prytz.