Här har vi något vi måste reda ut. Ärendet är akut och kan inte vänta, skriver krönikören Maria Wiman efter fritidslärarens debattartikel om att rastvakta.

Skolan behöver färre riskkapitalister, fler lärare och bättre stöd till dem som har det svårast. Det är socialdemokratisk skolpolitik, skriver Åsa Westlund (S) i en replik.

Böcker som jag kan locka mina elever att ta till sig. Böcker jag kan slå in som vackra presenter av lockelse. Dessa böcker är de böcker som jag får mina elever att inte bara läsa utan även säga: ”Kan jag få läsa lite till?” skriver läraren Karin Boberg.

Ödmjuka Annelie, slitvargen som jobbar på i det tysta. Inte den som framhäver sig själv i första taget. Låt mig för evigt få ärva dina elever, skriver mellanstadieläraren Rebecca Stolper i en hyllningstext till lågstadieläraren Annelie.

Det är lätt att tro att läxhjälp är lösningen på alla problem. Men om vi verkligen vill hjälpa våra elever att lyckas, måste vi börja med att lära dem hur man lär sig, skriver läraren Setayesh Kormi Nouri.

Administratörers ovilja för pappersarbete ska inte avgöra vår yrkesidentitet och våra framtida elevers skolgång. Göteborgs universitet, låt oss få vara på fler än en VFU-skola! Det skriver två fackligt engagerade lärarstudenter i Göteborg.

Utredningen om att utveckla lärarutbildningen föreslår att skolans historia tas bort ur kursinnehållet. Men utbildningshistoria är inte en onyttig lyx-kunskap utan grundläggande för lärares professionella självförståelse. Det skriver fem historiska forskare med koppling till lärarutbildningen.

Att återreglera en offentligt finansierad sektor är mycket mer komplicerat än att avreglera den, men andelen elever i fristående verksamheter måste minska om vi vill tillbaka till ett skolsystem som håller ihop. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Ännu en kunskapsmätning avslöjar klyftorna i svensk skola. Men de kan krympas om politiker och skolor vågar tänka nytt, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Det är svårt att begripa varför filosofikurserna nödvändigtvis måste vara 50-poängskurser — särskilt med tanke på vilken betydelse ämnet har, skriver tre filosofilärare som utvärderat nya ämnesplanen.

Vad händer med bildning och kulturellt kapital om det inte ens är normen för dagens elever att ha en bokhylla i sitt hem? Hur avgrundsdjup är läskrisen egentligen? undrar svenskläraren Emilia Friberg.

För att skapa en stabil grund måste undervisningen prioritera det som är mest relevant för elevernas framtid. Sveriges elever förtjänar en ny kursplan i matematik, skriver Ludvig Filhm, Moderaterna i Hägersten/Liljeholmen.