Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar, skriver krönikören Maria Wiman om den nya lagen mot att förolämpa lärare.
Elevernas spontana raster kallas för ”toalettbesök”, men vi som jobbar i skolan vet att det sällan är ett akut behov av att tömma blåsan som motiverar eleverna att lämna klassrummet, skriver läraren Andreas Carlsson som sätter frånvaro när elever lämnar klassrummet under lektionerna.
Barn har rätt till en undervisning som lutar sig mot vetenskap och demokratiska värderingar. Oavsett vilken gud de tror på. Men på några religiösa skolor finns tecken som tyder på annat, skriver Hanna Östeby i en ledare.
Vad finns kvar om vi inte ger lärare den tid och de gruppstorlekar som krävs för att barnen ska få lära sig läsa, skriva, räkna? skriver gymnasieläraren och pappan Markus Åkesson.
Att ersätta ”Idas sommarvisa” med ”Pippis sommarvisa” vid skolavslutningen ledde till hat, hot och en saboterad bil. Det är inte att "skydda det svenska kulturarvet”, skriver Carolina DiMaria i en krönika.
Det finns mycket att se över med de nationella proven i matematik. Nästa gång Skolverket presenterar något så nytt hoppas jag att de har ett bättre material än sist. Det tycker jag faktiskt att vi kan kräva, skriver Anna Persson i en krönika.
ChatGPT, digitala handledare och adaptiva system gör entré i skolvardagen. Men frågan är: vem styr tekniken och ansvarar för hur den används? Och vad händer om ingen gör det? skriver läraren Elisabeth Mattsson.
Den kommunala avtalsrörelsen må vara över för stunden, men Sveriges Lärares regleringsagenda ligger fast. Vi har inte nått ända i mål med motparterna, skriver ordförande Anna Olskog i sin ledare.
Låt oss sluta prata om inkludering som något vi 'strävar efter' och börja behandla det som det är: En professionell standard som vi alla måste leva upp till, skriver läraren Sarra Tlili Bertilsson, som själv har en hörselnedsättning.