Svenska barn bombas med diagnoser och BUP är på bristningsgränsen. Något är helt galet i Sverige, skriver Expressens ledarredaktionen.

Hur ska Sverige få fler tonåringar att läsa gymnasiets yrkesprogram? Det har länge varit en knäckfråga för både politiker och näringsliv. En bra start är att öka antalet utbildningsplatser, sluta porta ungdomar som misslyckats i grundskolan och hjälpa eleverna att välja rätt inriktning, skriver DN:s ledarredaktion.

I dagens skola tycks mycket av betoningen på faktakunskap vara på utdöende eftersom det anses vara viktigare att ha en åsikt och kunna försvara den genom att diskutera än att veta vad vissa (viktiga) ord betyder, skriver debattören.

Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen, uppmanar debattören.

Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen. Det konstaterar Andreas Härjefors, fritidshemsutvecklare och blivande lärare i fritidshem, som själv tycker att serien kan användas som utgångspunkt för lärande.

Replikerna jag fått visar på ett starkt engagemang för ämnet. Vi behöver en bred forskningsbas som tar hänsyn till såväl de tekniska som de sociala och kulturella dimensionerna av undervisning. Det skriver skriver Oscar Björk i en slutreplik.

Att svensk skola ser ut som den gör beror på synsättet som frodas i samhället. Det skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Att föräldrar tar med sig advokaten till utvecklingssamtalet är ett mindre problem än att de ser lärare som servicepersonal. Det skriver Linnea Lindquist i en ledare.

 Vi är i början, eller kanske mitt, i en omfattande byggboom av skolor. Men de flesta politiker tycks glömma bort att en skola är mer än väggar och tak – även personalen behöver ses över, skriver skolledaren Henrik Fröling.

Skolhälsovården bör vara en självständig men integrerad enhet i skolan. Att skolledare, med sitt alltmer komplexa uppdrag – och utan medicinsk utbildning – ska ansvara för elevernas hälsa är feltänkt, skriver skolöverläkare emerita Sophie Ekman Wretlind.

Regeringen måste sätta stopp för generella anpassningar av Pisa-proven, skriver krönikören Linnea Lindquist. 

Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker samt kognitionsvetenskap. För skolans, lärarnas och elevernas skull borde vi samarbeta och inte kasta halmgubbar omkring oss, skriver debattörerna.