Eleverna på det naturvetenskapliga programmet ska bli framtidens ingenjörer, läkare och fysiker. Vad händer med vår konkurrenskraft när de blir snuvade på sin utbildning? skriver Expressens ledarredaktion.

Självklart ska skolan vara en trygg plats där elever ständigt utvecklas. Det måste dock vara glasklart att det är lärarna och rektor som bestämmer i skolan, inte elever eller vårdnadshavare, skriver Anna Svalander, Liberalerna, Borås.

Läsningen i samhället går brant nedför. Regeringen vill skärpa lärarutbildningarna för att förbättra utbildningen. Men i utredningen nämner de inte skönlitteratur alls. Hur ska lärare hjälpa ungdomar att läsa om de inte läser själva? skriver Edel Iren Lappin i en ledare.

Lärarna tittar på Skolverket. Skolverket tittar på lärarutbildningarna. Och lärarutbildningarna tittar på lärarna. Detta är en ond cirkel vi behöver ta oss ur, skriver idrottsforskaren Håkan Larsson i en replik.

Skolverket har notoriskt vägrat ta ansvar för skolan och dess styrning. Verket har varit en intellektuell lekhage för filosofer och pedagogik i idéernas värld och man har blundat för hur skolan blivit i verkligheten, skriver musikläraren Patrik Andersson.

Jag förstår inte varför illusionen om den demokratiske och ”snälla” diktatorn är så lockande. Men mina elever är inte ensamma, skriver högstadieläraren Emilia Friberg i en krönika..

Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver doktoranden Christian Holmberg Sjöling i en debattreplik.

Risken för att forskning om undervisningens sociala och kulturella dimensioner skulle försvinna ur svensk utbildningsvetenskap är obefintlig. Men den behöver dela utrymme med den kognitionsvetenskapliga forskningen, skriver debattörerna i en replik.

Den grupp lärarutbildare som förfasas över att skolan kommer börja vila på kognitionsvetenskaplig grund är rädd för att förlora privilegier, skriver skolledaren Linnea Lindquist i en debattreplik.

Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Antalet hot- och våldsanmälningar från skolan visar på ett enormt mörkertal. Problemet med hot och våld i svensk skola är mycket allvarligare än den bild som målats upp, skriver Anna Olskog, Britt-Marie Selin och Simon Sandström från Sveriges Lärare.

Hittills har såväl den nuvarande som tidigare regeringar misslyckats med att göra läraryrket mer attraktivt. Det är ett hot mot hela landets framtid. Något måste göras för att fler ska lockas till skolvärlden, skriver Jona Sima i en ledare.