Det är med stor sorg vi kan konstatera att facket inte tar problemen för de praktisk-estetiska ämnena på större allvar, skriver Bildlärarnas Riksförening.
Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.
Den kravlösa integrationspolitiken har förstärkt utanförskapet och försvårat livsresor för människor som kommit till Sverige, skriver L-politiker i en replik om sfi.
Att skolan skulle hota demokratin genom att begränsa tillgång till och användning av digitala verktyg ter sig absurt, skriver Anders Hill, före detta lärare, i ett svar till 27 forskare som oroar sig för regeringens restriktiva digitalpolitik för skolan.
Fritidshemmet är så mycket mer än barnpassning. På Internationella engelska skolan (IES) arbetar vi aktivt med att göra fritidshemmet till en naturlig del av skolans pedagogiska helhet, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren.
Att svenska 15-åringars läsförståelse försämrats är känt. Men att förklara detta främst med brist på särskilt stöd är att blunda för större strukturella problem, skriver universitetslektorn Oskar Björk i ett svar på Liberalernas krav på ”färre skrivbordspedagoger”.
Minns du hur viktig rasten var? Den där lilla stunden då allvar blev lek och världen krympte till en skolgård. Det var där vänskap testades genom hockeykort, skräck och kortspel – men också där ensamheten ibland stod precis utanför cirkeln, skriver Emma Lindell i en krönika.
Friskolorna bidrar till att hålla yrkesutbildningarna vid liv. Om vi ska klara framtidens kompetensförsörjning måste kommunala skolor och friskolor börja samarbeta, skriver Jimmy Kjellström, chef Academedias gymnasieskolor.
Under uppstartsveckorna i augusti behöver lärarna tid för enskild förberedelse inför terminen. Skolledarna kan minska på gemensamma aktiviteter och otydliga skolutvecklingsprocesser. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.
Det som är rimligast att kalla ”läsetablissemanget” i Sverige lägger som helhet mycket liten vikt vid det internationellt etablerade fältet ”Science of Reading”. På de flesta lärosäten dominerar snarare innehåll som står i strid med detta kunskapsfält, skriver Agneta Gulz och Magnus Haake.
Om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett musikland – då måste vi börja med skolan. Ge oss förutsättningarna. Ge eleverna rätten till musiken, skriver musikläraren Karin Hassle.
Om fler elever ska kunna få relevant stöd tidigare krävs fler speciallärare som arbetar direkt med eleverna. Det är därför hög tid att reformera utbildningarna inom det specialpedagogiska området, skriver Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L).