Det verkligt oroande med regeringens lärarutbildningsutredning är inte att den vill stärka kunskaper om lärande, utan att den gör det genom ett snävt kognitivt raster, samtidigt som skolans bildningsuppdrag marginaliseras, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Trots riskerna med hemskola växer fenomenet år för år. Massflykten till Åland löser inte skolkrisen, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Regeringen lägger över sfi-misslyckanden på invandrarna i stället för att ta ansvar för brister i systemet. Det skriver Tomas Selin (C) och lokalpolitiker i Huddinge kommun.

Det är fint att vi fått en ny lag om skolbibliotek. Men det räcker inte. För de små hästarna gör inte som de stora hästarna säger, utan som de stora hästarna gör, skriver DN på ledarplats.

Trots att systematisk skolutveckling har bedrivits sedan skollagens införande 2010, är resultaten ofta magra. Kanske är punktinsatser – snarare än ständiga processdiskussioner – en mer realistisk modell för lärares yrkesutveckling. Det skriver läraren Håkan Sjöberg, som också identifierar tre hinder för skolutveckling.

Att automatisera vissa delar av lärarnas arbetsbörda är klokt. Men när tilltron till AI blir ett självändamål, då rynkar jag på näsan, skriver läraren Cecilia Wemgård.

Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet, skriver skoldebattören Filippa Mannerheim efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område.

Regeringen har satt igång en rad utredningar på utbildningsområdet som syftar till vissa förbättringar, men när det gäller yrkesutbildningar är det uppenbart att det inte är små justeringar som behövs utan kraftigare förändringar, skriver krönikören Inger Enkvist.

Fritidshemmet i anpassad grundskola har ingen egen läroplan, utan använder grundskolans läroplan för fritidshemmet. Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.

När lektionen slaktar så hårt att hela klassen ba zonar in, glömmer tiden och det bara smäller till i hjärnorna. Då fattar jag grejen. Det är varför jag gör det här, skriver Henric Waehrens, om att vara lärare i det modiga klassrummet.

Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet, skriver Maria Wiman i krönika.

Varför anställs sjuksköterskor utan lärarutbildning för att undervisa blivande undersköterskor, samtidigt som legitimerade yrkeslärare med erfarenhet som undersköterska väljs bort? Det sänder fel signaler om yrkets status och utbildningens innehåll, skriver yrkesläraren Stefani Storm Aspenbrant.