Elevhälsan behöver ägna sig åt sina kärnuppgifter i stället för att lägga tid på ett förebyggande arbete med tveksamt resultat. Det skriver Therese Rosengren, gymnasielärare och författare.

Lagkravet på att göra läraryrket till ett legitimationsyrke klubbades med bred majoritet av riksdagen 2011 på förslag av utbildningsminister Jan Björklund. Sedan dess har varken huvudmän eller regering och riksdag gjort tillräckligt för att fullfölja reformens intentioner, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Skillnaden mellan den tyska och svenska skolupplevelsen är märkbar när det gäller mängden kunskap – men också olika upplevelser av studieglädje, skriver Johanna Möllerström på ledarplats.

Det känns som att de som skrev våra betygskriterier inte kunde enas om vilket ben de skulle stå på, så de valde att inte ta ställning utan istället att slänga oss idrottslärare under bussen, skriver idrottsläraren Suzanne Astudillo Viklund.

Våldet ökar explosionsartat i skolan. Kan en orsak vara att många elever inte kan hantera den frihet som den ”nya” pedagogiken baseras på? Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Den pågående reformeringen av Danmarks utbildningssystem innebär en radikal omprövning av hur yrkesfärdigheter ska värderas. Skribenten Carl-Fredrik Jaensson frågar sig om Sverige kan lära av de danska reformerna.

Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad för några av eleverna resten av terminen, skriver svenskläraren Karin Boberg i en krönika.

I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.

Många lärare är stressade över brist på besked om hur de digitala nationella proven ska genomföras. Det är inte lärares ansvar att hålla reda på, så stressa inte. Men för att underlätta för er som gått vilse i Skolverkets informationsdjungel kommer här ändå en sammanfattning, skriver läraren Sara Bruun.

Lärarstudenter vid Göteborgs universitet kritiserar utbildningens val att ge studenterna VFU på samma skola under hela utbildningen – trots att skolorna har så olika förutsättningar. Nu svarar ansvariga på kritiken.

Det kan ta tid att lära sig svenska och grunden för inlärningen läggs tidigt i livet. Därför är det viktigt att barn som inte får med sig det svenska språket från hemmet möts av språkstärkande insatser både under och efter skoltid, skriver Johan Pehrson (L).

Räknar man bort elever med utrikes bakgrund presterar svenska elever bra. Men i dag utgör gruppen nästan en tredjedel. Går det dåligt för dem går det dåligt för Sverige, skriver Expressens ledarredaktion.