Bristen på ingenjörer påminner om att skolpolitik ytterst handlar om industrins konkurrenskraft och nationens säkerhet, skriver Mathias Bred i en ledare.

Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.

Jag vet att det bakom de svarta rubrikerna finns lärare som helt saknar förutsättningar för att göra ett bra jobb, skriver matematikläraren Anna Persson.

”I kommentarsfält efter kommentarsfält återkommer en längtan efter en mer auktoritär skola – där barn ska lära sig veta hut, ta av sig kepsen och lyda utan ifrågasättande. Den underliggande tonen är tydlig: barn är problemet, inte systemet. Som lärarstudent och förälder ser jag med oro på hur vi tappar skolans verkliga uppdrag ur sikte”,…

”De dyker upp överallt, ofta klämkäcka människor som på bästa sändningstid uttalar sig hejvilt om högt och lågt, ditt och datt – och inte alltför sällan om skolan”, skriver Maria Wiman.

Hon är spritt språngande borgerlig, skriver Aftonbladet på ledarplats.

S: När vinstutredningens delbetänkande ”Skärpta villkor för friskolesektorn”, presenterades i måndags fick vi svart på vitt att allt tal om att sätta stopp för börsklippare och riskkapitalister i den svenska skolan var tomma ord.

Regeringen omedelbart måste agera för att ge både elever och lärare möjlighet att förstå och hantera AI. Vi presenterar sju nödvändiga åtgärder för detta, skriver flera debattörer.

Sedan 2025 är det lagstadgat att skolbibliotek inte bara ska finnas – de ska vara bemannade med utbildad personal och vara en del av skolans pedagogiska arbete. Det går inte att uppfylla den lagen med illusioner, skriver bibliotekarierna Magdalena Ivarsson och Sten Ivarsson.

En omfattande ökning av antalet kuratorer och psykologer i skolan skulle stötta elever. Så har det inte blivit. Tiden ägnas främst åt lärarna och organisatoriska frågor, skriver debattörer.

Allt fler ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i matematik. De kan inte sådant som de borde ha lärt sig redan i grundskolan, så nu måste universitet och högskolor lägga resurser på att hjälpa dem att fylla kunskapsluckorna, skriver representanter från ekonomiska utbildningar.

Vi kan inte tvinga fram lärande på ett enkelt sätt. Genom att sätta press på elever med fler läxor, fler prov och tätare uppföljningar riskerar vi att skapa ytliga prestationer snarare än genuin kunskap, skriver läraren Keltoum Bentaher Oulehri.