Det avreglerade skolsystemet har gjort det alldeles för enkelt för kommunpolitiker att spara in på kvaliteten, samtidigt som det skapats utrymme för krafter och aktörer som inte har i skolan att göra, skriver (L), utbildningspolitisk talesperson i en slutreplik.

Skolans värld översvämmas av kvalitetsutvecklare och strateger. Ju fler de blir, desto mindre tid hinner vi lägga på det som ger kvalitet, skriver rektor Linnea Lindquist.

Frågan är om universitetens regelverk kring avhandlingar är tillräckligt flexibla för att ringa in relevant vetenskaplig kvalitet. Det skriver professor Nils Hansson.

Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag. Vi kan trösta, mata, leka, byta blöjor, gå ut i snön, gå ut i skogen. Allt vi gör med barnen kan vi göra med de gamla, skriver Eva…

Om vi vill förbättra skolans villkor för alla elever, oavsett huvudman, behöver vi föra samtalet med precision, respekt och korrekta fakta, skriver Anna Stenlund, vd och skolchef för Språkskolan i en replik på en debattartikel från Vänsterpartiet.

När grupperna är stora, akustiken hård, planeringstiden kort och ställtiden obefintlig, då är det eleverna med störst behov av reglering som drabbas först, skriver musikläraren Karin Hassle.

”Jag var aldrig bra på matte” eller ”matte var verkligen inget för mig”. Dessa kommentarer fälls med ett oskyldigt leende vid middagsbordet, ibland till och med stolthet. Men för barnet som hör detta får orden konsekvenser, skriver debattören.

I ett samhälle där snabbhet och effektivitet blivit mått på framgång riskerar långsamhet att uppfattas som ett problem. Men när alla förväntas hålla samma tempo uppstår nya orättvisor. Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.

Yrkesprogrammen förväntas lösa allt från kompetensbrist till integration – ofta utan att förutsättningarna finns på plats. När kraven ökar men tid och stöd uteblir hamnar ansvaret hos yrkeslärarna, skriver krönikören Anna-Karin Hallonsten.

Det är skillnad mellan att bygga en avancerad hinderbana och att langa en stenhård isbumling i nacken på sin klasskompis, skriver krönikören Maria Wiman.

Skolupproret har samlat in enkätsvar från 700 lärare och annan skolpersonal i 220 kommuner. Bilden är den samma: Tiden räcker inte för uppdraget. ”Obetalda övertimmar och utebliven återhämtning är det som håller systemet uppe”, skriver initiativtagaren Line Berg.

Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna behöver granskas och ifrågasättas. Rapporten gått obemärkt förbi och skolmyndigheterna verkar svälja slutsatserna rakt av, skriver Ingrid Carlgren, professor samt styrelseledamot Idéburna Skolors Riksförbund, och Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund.