Valdagen har passerat och partierna har gett sina besked om skolan. Nu behöver orden omsättas i ett långsiktigt ansvarstagande. Pisaresultaten kräver handling – men utvecklingen kan inte vändas genom ännu en mandatperiod av tvära kast. Sverige behöver en bred politisk överenskommelse om skolans långsiktiga riktning, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Tillsätt en utbildningsberedning, likt försvarsberedningen, för att ta ett helhetsgrepp om den nationella skolpolitiken. Det skriver Camilla Hansén, Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Om vi genomför en viktig reform nu tar det nio år innan de eleverna når den ålder att de mäts – det är viktigt att hålla i tankarna inför nya reformer, skriver Per Kornhall efter det nedslående Pisa-resultatet.

I Dagens Nyheter den fjärde september uttalade sig Simona Mohamsson (L) kritiskt om skolämnet svenska som andraspråk (SVA). Själv behövde hon inte svenska som andraspråk och därför tycker hon att det är ett ämne som inte behövs. Det är ett nedlåtande sätt att se på svenska som andraspråk, skriver flera forskare.

”Att så många som 15 000 elever kan ha haft en frånvaro på minst 50 procent är inte en marginell avvikelse i skolstatistiken – det är en samhällskris som pågår i det tysta, skola för skola, kommun för kommun”, skriver kommunalrådet Amie Kronblad (L), som efterlyser ett nationellt frånvaroregister.

Nyligen publicerades Pisa 2025 som visar att skolresultaten i Sverige återigen sjunker som en sten. I debatten som följt har de vanliga förklaringarna hörts. Men det finns en mer tyst förändring som sällan diskuteras: friluftsdagarna som försvinner, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

För mig är det tydligt att slöjd inte bara handlar om att skapa saker i skolan. Det handlar om att träna på processer som vi möter genom livet, skriver slöjdläraren.

Om en rödgrön regering kommer att ta Skolverket i örat när myndigheten glider iväg på ideologiska isflak är osäkert. Än mindre säkert är hur styrande regleringsbrev kommer att utformas. Varken S, C, V eller MP känner igen villfarelser. Det skriver Klara Klingspor på ledarplats.

Vi lever i en värld där saker händer mycket snabbt och det som är självklart i dag behöver inte vara det i morgon. Mitt i händelserna befinner sig de svenska klassrummen. I skolan blir vår tids motsättningar som mest konkreta, men det är också där lösningarna finns. Därför måste lärare få möjlighet att ständigt fylla…

Överanvändningen av digitala medier bland barn och ungdomar leder till försämrade skolresultat i hela västvärlden, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

En mer flexibel inställning till skolplikten skulle kunna lösa flera problem, utan kostnad, skriver Sverker Lundin,utbildningssociolog och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Susanne Dodillet, idéhistoriker och docent i pedagogik vid Stockholms universitet.