Universitetslektorn Sofia Hort svarar kognitionsforskaren Agneta Gulz om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning. ”Vi är många forskare som upplever att mätbarhet och effekt som är det enda som räknas”.
Det är viktigt att offentliga löner inte skenar, men det är ännu viktigare att de allra bästa rektorerna anställs. Det skriver Kajsa Kettil på ledarplats.
Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Skola utifrån kognitionsvetenskap är säkert hur bra som helst, men låt oss för tusan inte glömma att det är personer vi jobbar med. Det finns väl nyanser här i världen, eller hur? skriver Maria Wiman i en krönika.
Rapporteringen om skolan handlar nästan uteslutande om hot och våld. Elinor Torp undrar om vi verkligen har en skola för alla – eller en skola för ingen.
Flytta tillsynsansvaret för fristående förskolor från politiskt styrda kommuner till den oberoende myndigheten Skolinspektionen, skriver företrädare för Pysslingen Förskolor och Academedia.
Kommunerna klarar inte uppdraget själva då de inte har de resurser som krävs för att nå de ambitiösa nationella målen, skriver debattörer från Nordiska lärarorganisationers samråd.
Sverige behöver också effektivisera undervisningen och ett sätt är att se över inträdeskrav och antal år i olika utbildningsformer, skriver skoldebattören Inger Enkvist.
Vi lyssnar gärna på synpunkter men vi vill tydligt bemöta osakliga beskrivningar av vår verksamhet. Det skriver Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo och chefsjurist Klara Cederlund i en replik.
Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.