Har barnen med sig en grundläggande uppfostran kommer arbetet för lärarna bli mer görligt. Det skriver Cornelia Wulff Hamrin, universitetslektor och tidigare gymnasielärare.

Sverige står inför att införa ett professionsprogram för lärare och rektorer. Det är en idé med stor potential att både stärka lärarkårens skicklighet och göra yrket mer attraktivt. Men programmet har för stort fokus på akademiska meriter och för lite på undervisningsskicklighet, skriver fyra debattörer.

Replik från skolledningen om att grundskoleverksamheten läggs ner.

Världens bästa Karlsson, säger Karlsson om sig själv. Det går inte att göra hans självbild mindre. Låt oss låna en nypa av Karlssons framtoning. Den skulle göra oss gott, skriver Anne-Marie Körling.

Tydliga regler ger spjärn åt nya idéer. Skolan har mycket att lära på racingbanan, skriver Linnéa Lindquist på Expressens ledarsida.

Att kunna läsa är grunden för all annan kunskaps­inhämtning och en förutsättning för ett självständigt liv. Det är därför allvarligt att läsandet alltför ofta anpassas bort i skolan, skriver skolminister Lotta Edholm (L).

Att få sovmorgon varje vardag vore en önskedröm för oss morgontrötta. Men för Sveriges skolungdomar borde det vara verklighet att börja skolan en timme senare. Dygnsrytmen i tonåringarnas hjärnor gör att de blir piggare senare på förmiddagen, skriver Gunilla Kinn Blom och Edward Blom. 

Föräldrar och politiker i Uppsala: Ägaren lägger ner trots att bolaget går med vinst.

Om kommunen gör besparingar, är det viktigt att förstå om detta påverkar den anställdes arbetsbelastning, arbetsuppgifter eller kompetenskrav, och i så fall hur detta kopplas till lönen. Det skriver läraren Ljubomir T Devic.

Om vi lyfter blicken en aning och ställer oss frågan vad som är viktigast – att eleverna har fått till sig allt stoff eller att de kan läsa när de lämnar skolan så tror jag att de flesta av oss är eniga i att läskunnigheten kommer först, skriver svenskläraren Karin Herlitz.