Forskning visar att det är arbetsmiljön som får rektorer att lämna sina jobb. För att stoppa rektorsomsättningen behövs regleringar kring rektorsuppdraget, skriver debattören och skolledaren Linnea Lindquist.

När friskolereformen infördes fanns en förväntan om pedagogisk mångfald, personaldrivna kooperativ och möjlighet att bedriva skola även i liten skala. Men allt eftersom tiden gått har det småskaliga och idéburna pressats tillbaka av de stora och vinstutdelande skolbolagen, skriver debattörerna.

”Sveriges Skolledare Stockholm verkar ha missuppfattat min text, som förövrigt var min mest rektorstillvända någonsin, och vilken funktion jag har. Nog för att jag är irriterande på olika sätt – men jag är inte SKR” skriver Hanna Garberg, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, i en replik på Skolledarnas debattext.

Behovsgruppering är verkligen så mycket mer än nivågruppering. Det är berikande för både elever och lärare och jag hoppas fler skolor både vill och vågar testa det, skriver matematikläraren Cecilia Christiansen.

Liberalerna ser en risk för att främmande makt kan använda friskolesystemet för att påverka Sverige. Partiet vill därför förbjuda allt utländskt skolägande, meddelade partiledaren Johan Pehrson i samband med L:s riksmöte förra helgen, skriver Henrik Westman i en ledare.

Det allvarligaste problemet med aktiebolagsskolor är hotet mot rikets säkerhet. En ny associationsform kan skapa ett skolsystem utan skadliga incitament där valfriheten värnas samtidigt som oseriös business rensas ut, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Det enda vettiga att göra är att avskaffa den fria etableringsrätten när barnkullarna minskar. Jag håller med om att svensk skola måste bli bäst. Just därför ska dagens skolmarknad avskaffas, skriver Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör. 

Per Måhl ställer en fråga i sin debattartikel i Göteborgs-Posten: Vad tycker näringslivet om det nyligen föreslagna betygssystemet? Frågan är ställd utifrån behovet av att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Svaret är att vi delar en del av hans farhågor – och samtidigt ser viktiga möjligheter, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Många elever har svårt att klara skolans krav i dag. De utredningar som regeringen publicerat 2025 bör få stor betydelse för elevers möjligheter att nå för dem realistiska kunskapsmål. Om vi formellt kunde införa en skolform, motsvarande den som fanns fram till 1980-talet, och benämndes “hjälpklass”, skulle elever med betydande inlärningssvårigheter kunna få de anpassningar…

I friskoledebatten florerar många spekulationer och myter. Idéburna Skolors Riksförbund och Sveriges Lärare har genom analys av offentlig statistik från Skolverket och Skolinspektionen undersökt ett antal skillnader mellan olika slags huvudmän i syfte att vederlägga några av myterna. I en färsk rapport pekar vi på ett antal skillnader som faktiskt finns mellan vinstutdelande och icke…

Vi kräver ett kollektivavtal som garanterar tid till för- och efterarbete, ett maxtak för undervisningstid och garanterad planeringstid, skriver debattörer från Sveriges Lärare.

Allt fler verkar tro att AI kan tänka självständigt och har en egen intelligens. Det påverkar inte bara debatten, utan även policyutvecklingen och internationell lagstiftning. Men ju mer vi lägger över ansvaret och litar på AI, desto sämre blir vi på att tänka, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet.