Barnboksveckan är här. Den firar barnboken. Det borde vi vuxna också göra, skriver Anne-Marie Körling.

Fler yrkesgrupper än nationalekonomer bör få säga sitt om skolan, menar debattören och läraren Patrik Andersson.

Övriga gymnasieprogram förväntas inte undervisa elever med låga betyg från grundskolan, men yrkesgymnasiet förväntas att utan problem förbereda elever både för ett yrke och för vidare studier, skriver Martin Harari Thuresson.

I takt med att förskolan har utökats har dagmamman blivit allt mer undanskuffad, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Islamister vill få inflytande i svenska skolor. Det är en värderingsstrid som vi måste vinna, skriver Expressen på ledarplats.

Kritiken från professioner som berörs har minst sagt varit högljudd. Läkare vill behandla sjuka och lärare vill undervisa elever – inte agera som angivare och gränspoliser, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Skolorna måste få möjlighet att följa skollagen, något som dagens resurser inte medger, skriver företrädare för Akademikerförbundet SSR och skolkuratorer i Malmö.

Att uppmana 16-åriga elever att leta kränkningar är inte ett bra sätt att förbättra svensk skola. Lösningen på skolans misslyckande är att återge lärarna professionell auktoritet, skriver Magnus Waller, adjunkt i fysik och matematik.

Man kan inte förstå skolans förutsättningar enbart utifrån den offentliga statistiken, skriver den tidigare rektorn vid Internationella engelska skolan i Eskilstuna, Damian Brunker, i en replik.

iv Näslund och Liberala Ungdomsförbundet drömmer sig tillbaka till då katederundervisning och räknestickor var modernt, men de saknar lösningar på dagens problematik, skriver Rasmus S Andersson.

Förr var det ordning och reda i skolan. Eller? Det är förståeligt att politiker, lärare, elever och föräldrar längtar tillbaka till det man tror sig minnas som bättre; en tid med goda Pisaresultat, tysta elever och stränga lärare. Papper och penna i stället för padda. Men som allmän hållning är nostalgin problematisk, skriver Fritjof Sahlström,…