Folkbildningsrådets förslag till nya statsbidragsvillkor riskerar att leda till ökad detaljstyrning, mer administration och minskat självbestämmande för landets folkhögskolor. Förslaget bör därför dras tillbaka och omarbetas i grunden, skriver Henning Süssner Rubin, rektor på Kvarnby folkhögskola.

DEBATT. I dag finns över 20 000 ingenjörsstudenter med kunskaper som kan användas i arbetslivet här och nu, men fåtalet får chansen, skriver Teknologrådet, Sveriges Ingenjörer.

Sveriges lärare har under lång tid skrikit efter andrum. Det nya lagbeslutet om ett statligt maxtak för undervisningstid är en historisk och helt nödvändig seger för deras arbetsmiljö. Men samtidigt som lärarnas uppdrag renodlas, laddar regeringen för att klubba den nya elevhälsoutredningen. Kraven som där läggs på skolkuratorerna är inget annat än ett matematiskt och…

De tre åren med eleverna är över – för dem väntar gymnasiet. Nu reflekterar deras lärare om bildningens roll för demokratin och framtiden. ”Det finns något nästan radikalt i att sitta still med en bok”, skriver Katarina Falkeborn.

Regeringens ”helrenovering” av friskolesystemet är lika otillräcklig som lite silvertejp på ett fallfärdigt hus, skriver tre V-politiker.

Skolan förväntas bära huvudansvaret för elevens vardag, lärande och utveckling medan förståelsen av barnet redan på förhand kodats i en diagnostisk och medicinsk logik, skriver specialpedagogen Jens Jörnborn.

”Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos”, skriver betygsutredaren Magnus Henrekson och skolforskaren Jonas Vlachos.

Att ha sina föräldrar närvarande under de största dagarna av uppväxten ska inte vara en fråga om bakgrund. Liberalerna vill att alla föräldrar i landet ska kunna vara lediga under sina barns skolavslutning, skriver Joar Forssell (L).

Regeringen sänker skatten i stället för att lägga pengarna på svensk skola. När det påpekas svarar Moderaterna: ”men kommunerna då!”Men Moderaterna då? skriver Isabell Mixter (V).

Att införa en obligatorisk förskola för endast vissa barn är juridiskt och praktiskt svårt – och väcker frågor om likabehandling och diskriminering. Det skulle dessutom förändra den frivilliga skolformen i grunden. Förskolans svagaste punkt är den bristande likvärdigheten, vi måste börja där, skriver regeringens särskilda utredare Eva Broström.

Välfärdens arbete är en investering i framtiden, skriver Elinor Keiriö Östlin. Hon vill se färre hårda tag, och mer förebyggande arbete: ”Trygghet skapas av vuxna som har tid att se barnen”.

Ska förskolan i Sverige vara en service för föräldrar eller en utbildande och avgörande samhällsinstans för våra barn? Om vi bestämmer oss för det senare behöver vi finansiera och statligt reglera så det blir möjligt på riktigt, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.