Fritidshemmet i anpassad grundskola har ingen egen läroplan, utan använder grundskolans läroplan för fritidshemmet. Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.

När lektionen slaktar så hårt att hela klassen ba zonar in, glömmer tiden och det bara smäller till i hjärnorna. Då fattar jag grejen. Det är varför jag gör det här, skriver Henric Waehrens, om att vara lärare i det modiga klassrummet.

Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet, skriver Maria Wiman i krönika.

Varför anställs sjuksköterskor utan lärarutbildning för att undervisa blivande undersköterskor, samtidigt som legitimerade yrkeslärare med erfarenhet som undersköterska väljs bort? Det sänder fel signaler om yrkets status och utbildningens innehåll, skriver yrkesläraren Stefani Storm Aspenbrant.

Specialpedagogens uppdrag är att ta reda på vad som inte fungerar, för att tillsammans med lärare undanröja hinder för elevens lärande. Betyder det att läraren är hindret? Såklart inte! Det skriver Emelie Frånlund, specialpedagog inom SIS.

För att råda bot på att många elever och ungdomar saknar behörighet till gymnasieskolan har regeringen tagit fram en utredning med förslag på reformer, i syfte att fler ska kunna gå yrkesprogram. Men att sänka kraven och därmed kompetensen passar inte industrin, skriver Jesper Hedin Hirasawa på Industriarbetsgivarna.

Det är genom konkurrensen från friskolorna som hela det svenska skolsystemet fått bättre kvalitet. Liberalerna och Simona Mohamsson riskerar att beröva elever både kunskap och valfrihet. Det skriver Hannah Stutzinsky i en ledare.

Att hjälpa elever att bygga kunskap är själva kärnan i bildningsuppdraget. Det handlar inte om att reducera lärarrollen till teknikträning, skriver pedagogikprofessor Jonas Linderoth och gymnasielärare Ida Serneberg Wallin.

Skollagen urholkar skolhälsovården – och lärare får ett orimligt ansvar för elevernas psykiska hälsa, vårdkontakter och dokumentation, skriver före detta skolöverläkaren Sophie Ekman Wretlind.

Nära en femtedel av pojkarna i Stockholms stads skolor är diagnosticerade med adhd. Skolledaren Linnea Lindquist frågar sig om trenden att diagnoserna ökar som pågått de senaste åren kan bero på de förväntningar och krav som ställs från skolan – utan rätt undervisning och träning.

Vi lärare kan vrida oss ut och in men har vi inte eleven med oss är det lönlöst. Och ansvaret ligger mycket mer på eleven än vi vill låtsas om, skriver slöjdläraren Katarina Lo Forte.

På pappret är förskolan öppen och självrannsakande, men i praktiken blir det alltmer envägskommunikation – möjligen på bekostnad av vårdnadshavarnas förtroende. Det skriver förskolläraren och forskaren Åsa Morin.