Hur ska vi veta vad som är felet om utvecklingen inte går åt rätt håll i skolan när alla förändringar görs på en gång? Det undrar debattören Ulla Hamilton.
Efter 700 miljoner kronor i IT-kostnader ska de nationella proven göras – på papper. Skolverket borde skämmas över hur de behandlar lärarna, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarplats.
Förslag som syftar till att begränsa elevers och föräldrars inflytande i skolan är svårförenliga med idén om skolgången som en rättighet. Det skriver Sara Lundberg, doktorand i förvaltningsrätt.
Morden vid Risbergska skolan är outhärdliga. Oskyldiga människor har mördats mitt i sin dagliga gärning som lärare, personal eller elev, men samtidigt med sorgearbetet gäller det att börja forma en väg framåt, skriver Vi Lärare på ledarplats.
För att motverka ”glädjebetyg” har Skolverket fått i uppgift att digitalisera nationella proven och införa central rättning. Men projektet – som hittills kostat 697 miljoner kronor – har havererat och kritiken mot det växer. ”Ska man skratta eller gråta”, skriver gymnasieläraren Niclas Wahlgren.
Barn – och särskilt yngre barn – riskerar att bli digitalt illitterata om regeringens nya läroplansutredning går igenom, skriver Carolina Martinez, forskare vid Malmö universitet.
Oavsett hur stora extra insatser som sätts in (pedagogisk expertis, fler vuxna i form av lärare, socialpedagoger, elevassistenter, fritidspedagoger, kuratorer, skolhälsa) så utgör placeringen i en obs-klass obevekligen att man sorteras bort från det så kallat normala skriver forskaren Britten Ekstrand.
Jag funderar över utredningen som presenterades nyligen, om ”bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”. Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Nya läroplanen blir en detaljerad handbok för lärare – men pedagogikprofessorn Anita Norlund varnar för standardiseringar. ”Lärare vill ha autonomi” skriver hon.