Återinförda obs-klasser i ny skepnad riskerar att systematiskt skapa en skola som delar upp barn i ”önskvärda” och ”icke önskvärda”. Vi behöver skolreformer som stärker gemenskapen, inte skapar fler murar, skriver specialläraren Niclas Fohlin som svar på Filippa Mannerheims krönika i samma ämne.

Som undervisande lärare önskar jag förstås också att alla elever kunde finna sin plats i klassrummet. Att verkligheten sedan inte ser ut så får vi förhålla oss till, skriver läraren Therese Rosengren

Vad är det egentligen för typ av beteende som uppmuntras i skolan? skrver Emma jaenson på ledarplats.

Räkna med att debatten om friskolor tar fart i april med Lotta Edholms förslag till begränsningar av friskolor. Liberalerna har tyvärr helt bytt fot i denna fråga. Det skriver Tobias Wikström i en ledare.

Hjälpklasser kan nog vara bra om de är väl genomtänkta, trygga och drivs av utbildad personal som har tid att lotsa den som är vilsen. Men de får inte bli en slaskhink för de skoltrötta, skriver krönikören Maria Wiman.

Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.

Alla skolutredningar som nu följer på varandra har samarbetat kring helheten – och det ser väldigt bra ut så här långt, skriver skolexperten Per Kornhall.

Det ska inte krävas högskoleutbildade föräldrar för att dechiffrera innebörden av hemläxan. Det skriver Victoria Seeman på ledarplats.

Lärande behöver vara en fin mix av praktik och teori. Detta kan man åstadkomma med en positiv kontakt mellan skolan och ett omgivande samhälle som representeras av föräldrar eller andra närstående till eleverna, skriver Christer Ferm, tidigare utvecklingschef inom skolan.

I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver förskoleläraren Erik Stenkula.