Fram till år 1967 var det socialt accepterat att definiera en person med intellektuell funktionsnedsättning som obildbar. Och det var först år 1989 som målgruppen fick rösträtt. 1990 kom den första läroplanen som hade kunskapsbegreppet i fokus i stället för habilitering, skriver Denice Sverla, speciallärare.

Politiker och medier vilseleder genom att förstora upp det negativa och tona ner det positiva om skolan. Ingenting får störa berättelsen om den permanenta krisen – och de olika käpphästarna om vad som ligger bakom den, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren. 

Islamister har tvingat läraren att gömma sig – i tre år. Det är skandalöst att skolledningar lämnas ensamma med det hotet, skriver Patrik Kronqvist i en ledare.

Vi kräver regleringar för hur en lärartjänst i Sverige ska få se ut, med ett konkret tak för undervisningstiden, skriver 444 lärare till Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog inför avtalsrörelsen.

De uppdagade bristerna i regeringens satsning på akutskolor är ett tydligt exempel på begränsningarna i ett skolsystem som i så stor utsträckning som det svenska vilar på ett långtgående kommunalt ansvar. Akutskolorna bör drivas av staten, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

En stor anledning till varför jag är och förblir lärare är att jag i grund och botten gillar att undervisa. Jag gillar att stå i klassrummet, berätta historier för mina elever, lära dem nya saker, få vara med när de får sina aha-upplevelser och vidga deras världssyn. Det är en givande och tillfredsställande känsla. Det…

Svensk skola behöver inte mindre styrning utan bättre styrning – som sätter kunskapsförmedling i centrum och stärker lärarens auktoritet. Det skriver unga moderater i en replik.

”Genom att ta fram en ny digitaliseringsstrategi ges lärare möjlighet att använda adekvata verktyg för att förbättra elevernas läranderesultat”, skriver forskarna som presenterar insikter från en longitudinell forskningsstudie.

Bevisen för att Sverige lider av en läskris blir allt mer överväldigande. Svenska skolelevers läskunskaper har enligt Pisamätningarna försämrats under 2000-talet, skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Estetavdelningen på Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet föreslås läggas ned, vilket skulle vara förödande. Estetiska ämnen ger utrymme för att pröva olika perspektiv och reflektera över den ambivalens som finns kring olika frågor. Om läroplanen ska uppfyllas krävs att det finns lärare med kompetens inom dessa ämnen, skriver fem forskare inom pedagogik och estetiska…

I takt med att de nationella proven blir viktigare för betygssättningen i olika ämnen får de också en större inverkan på undervisningens utformning. När provresultat ska ”särskilt beaktas” och elevers meritvärden kalibreras mot sammanvägda provbetyg på de nationella proven kommer lärarna i allt högre grad att undervisa för att eleverna ska klara proven snarare än…

Skolverket har bestämt att vi ska ha en ny digital plattform för nationella prov. Men systemet fungerar dåligt och stjäl tid från det vi egentligen ska göra, skriver gymnasielärare Karin Berg.