Skola och utbildning är en av de viktigaste sakfrågorna för svenska väljare, men debatten har länge fått domineras av vinstfrågan i stället för skolans innehåll. Nu levereras politik som faktiskt stärker kunskapsutvecklingen i svensk skola, skriver Simon Johansson i en ledare.

Jag fascineras av elevernas misstag. Men det är lätt att bli förförd av sina egna observationer och fokusera på de synliga misstagen, snarare än de underliggande missuppfattningarna, skriver matematikläraren Olof Dahl.

Dagens idrottslärare arbetar aktivt med att skapa inkluderande miljöer där trivsel och trygghet är en förutsättning för lärande, skriver idrottsläraren Rudolf Carneholm..

Narrativet om en skola i fritt fall har eldats på till den grad att inget syre funnits kvar till att diskutera något annat. Rektorn Mathias Castejon varnar för politisk retorik som hetsar fram viktiga beslut grundade på rädsla snarare än förnuft och evidens.

Vi vet så väl hur mycket våra SFI-elever kämpar. Hur de varje dag försöker lära sig ett språk som de vet är nyckeln till det svenska samhället. Hur de varje dag blir påminda om sin otillräcklighet. Därför känns dådet i Örebro extra tungt, skriver SFI-läraren Vera Ydrefeldt.

Äntligen kan Sverige få vettigare betyg. Men rektorer måste dra ner på glädjebetygen redan nu – annars väntar kaos. Det skriver Expressens ledarredaktion.

De minnesgoda kanske kommer ihåg att digitaliseringen framhölls som ett verktyg i kampen mot betygsinflation, tillsammans med de nationella provens särskilda status. Så varför väljer man att bygga in möjligheter till fusk i systemet från början? Det undrar läraren Anders Törnlund.

Det har tagit sju år att få fram provplattformen – nu hoppas läraren Sara Forster att Sveriges rektorer väljer ersättningsprov på papper i stället för de digitala proven.

Det tycks vara stört omöjligt att uppfinna ett okomplicerat betygssystem utan brister och svagheter, skriver krönikören Maria Wiman.

Så var den då klar till sist – utredningen om att förändra det svenska betygssystemet till det bättre. Det är välkommet att det blir svårare med att sätta glädjebetyg och att utslagningen kommer att minska. Det skriver Henrik L Barvå på ledarplats.

Det nya förslaget på betygssättning är mer nyanserat och precist än det gamla, förhindrar betygsinflation och slutar förpassa elever till utanförskap. Det skriver Thomas Hermansson i en ledare.

Just nu ser vi stora förändringar i demografin med vikande elevunderlag i vissa grundskolor. Men att stänga skolor utan tillräckligt bra beslutsunderlag och utan att lyssna in elever, föräldrar och personal är mycket allvarligt, skriver Emmyly Bönfors och Hans Arby, Centerpartiet.