Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.

Vägen som utredaren Anita Linder har valt är betydligt bättre, skriver Sylvia Asklöf Fortell i en ledare.

Över 40 000 som är anställda i förskolan i Sverige saknar utbildning för jobbet. Det skriver Sveriges Lärare Växjö i en debattartikel.

Skolsegregationen och skillnaderna i resultaten gör att vi har skolor där kring hälften av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Men var ligger problemen, är det i dessa skolor eller i det faktum att Göteborg i mer än två decennier låtit skillnaderna i livsvillkor och betyg mellan olika stadsdelar öka? skriver representanter för Nätverket likvärdig…

Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson. Men framför allt anser han att vi måste inse och acceptera att vi är olika individer, men lika viktiga för samhället.

Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, enligt Kent Andersson som berättar om sina åsikter om det nya yrkesprogrammet.

Jag vill inte, jag kan inte, jag orkar inte hör jag ofta under mattelektionerna, skriver Anna Persson.

Den individuella lönesättningen är ett svek mot lärarna – det krävs en lönetrappa som värdesätter erfarenhet, skriver Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.

Väljer man att fördjupa sig i ett ämne riskerar man samtidigt att sänka sitt slutbetyg när elevens betyg på den högsta avslutade nivån sätts för hela ämnet, skriver Tim Svanberg på ledarplats.

Regeringens förslag om att införa en yrkesskola väcker både möjligheter och frågor. Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fasth reflekterar över vad de nya programmen kan innebära för elevernas framtid, anställningsbarhet och hur det kan påverka undervisningen.