Vår pedagogiska modell är en viktig förklaring till de goda kunskapsresultaten och den starka kompensatoriska effekten i relation till elevers socioekonomiska bakgrund. Just därför förtjänar bilden av vår verksamhet större precision, skriver Markus Brunfelt, Kunskapsskolan, i en replik.

En våg av skolreformer ska genomföras på kort tid. Om målen för reformerna ska uppnås och likvärdigheten i skolan stärkas, krävs finansiering och rimliga tidsramar, skriver Monica Sonde, SKR.

Sverige vågar inte göra det som Finland gjorde under sina glansdagar och Estland gör nu, nämligen ställa krav på att elever ska arbeta och att blivande lärare ska vara kunniga, skriver Inger Enkvist, Professor emerita i spanska vid Lunds universitet.

Oavsett om vi är fans eller inte, visar Bad Bunny något djupt relevant för skolan, språkundervisningen och vårt globala samhälle i stort: hur avgörande flerspråkighet och interkulturell kompetens är, skriver läraren Erik Cardelus.

Om vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt att kunna skriva korrekt så kan det omöjligt vara så att det bara märks i ämnet svenska, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Lyssneläsningen har fått både lärare och politiker att reagera. Men Torbjörn Lundgren, styrelsemedlem i Dyslexiförbundet, vill backa bandet lite: ”Sluta sätta det ena mot det andra. Sätten att läsa kompletterar varandra. Man kan både lyssna och avkoda”, skriver han.

När sonen gick i trean ville han – som brukat rusa dit – inte gå i skolan längre. Sven Olov Karlsson, författare och medarbetare på Expressens kultursida vittnar om ett skolsystem som sviker barnen. 

Regeringen talar högt och brett om kunskap och reformer, men missar att beröra undervisningens kärna. När pedagogiska bedömningar trängs undan till förmån för individfokus och ansvarsflykt riskerar skolans kunskapsuppdrag att bli tomma ord. Verklig förändring kräver att skolledare och huvudmän sätter undervisning och professionellt ansvar i centrum, skriver Helena Wallberg och Maja Lindqvist, leg gymnasielärare…

Debattören: Vi behöver fler som väljer industrin.

I den svenska skolan är skrivandet sedan länge satt på undantag. Lärarnas larm om elevers kraftigt försämrade skrivförmåga kan inte vara en överraskning för någon, skriver SvD på ledarplats.

När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga. Just därför är lärande inget tillval utan ett värde i sig. Därför kan vi inte matvägra oss ur svältkuren som politikerna satt folkbildningen på, skriver folkhögskolläraren Gustav Fridolin.

En ny läroplan är på gång, meddelar regeringen. Men Sabina Standfuss undrar om den kommer att ta hänsyn till elever med NPF-diagnoser. ”Jag har mött otaliga elever med NPF som kämpat mer än vad många vuxna skulle orka”, skriver hon.