Det nya förslaget på betygssättning är mer nyanserat och precist än det gamla, förhindrar betygsinflation och slutar förpassa elever till utanförskap. Det skriver Thomas Hermansson i en ledare.

Just nu ser vi stora förändringar i demografin med vikande elevunderlag i vissa grundskolor. Men att stänga skolor utan tillräckligt bra beslutsunderlag och utan att lyssna in elever, föräldrar och personal är mycket allvarligt, skriver Emmyly Bönfors och Hans Arby, Centerpartiet.

Det är inget självändamål att barn ska vara långa dagar på förskolan, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, senior professor, Göteborgs universitet.

Förslag om låsta dörrar och visitering av väskor i skolan riskerar att förstärka känslan av otrygghet och minska tilliten mellan elever och lärare. Det skriver företrädare för Friends och Bris.

Lösningen på skolans brist på repetition är inte kognitionsvetenskap, menar Oscar Björk, doktor i didaktik vid Mälardalens universitet.

All skolpersonal, från administratörer till vaktmästare, bidrar till en trygg skolmiljö, skriver specialläraren Davor Delic i en kommentar till regeringens utredning om disciplinära åtgärder i skolan.

Idrott och hälsa är ett av skolans viktigaste ämnen för att främja livslång fysisk aktivitet och hälsa. Trots det är det ett av de mest inkonsekvent bedömda ämnena i den svenska skolan, skriver idrottsläraren Dastan Rashid.

Krönikören Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.

Vetenskapen knäpper främlingsfientligheten på näsan, skriver krönikören Per Kornhall med anledning av rapporten från regeringens utredare.

En undersökning från Sveriges Lärare visar att de flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad förbundet anser är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen. Frågan ligger högt på dagordningen i avtalsrörelsen och även i en utredning som snart ska presenteras, skriver Sara Djurberg i en krönika.

Dagens digitala skola förutsätter att hemmen är rustade på olika sätt, med tid, resurser och kunskap. Hur många har egentligen möjlighet att hjälpa sina barn i den digitala djungeln och vad händer med de elever som inte får stöd, undrar svenskläraren Fredrik Sandström.

Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.