Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus. För att det ska bli verklighet behöver jag som lärare alltid vara förberedd för vad jag kallar ”ögonblickets pedagogik”, både i den planerade verksamheten och i leken, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.

Som manlig förskollärare kan du mötas av misstro från vårdnadshavare och förväntningar från kollegor om att du ska vara en manlig förebild för pojkarna i gruppen. Det här måste vi komma till rätta med om fler män ska vilja bli förskollärare, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.

Det räcker liksom inte att man har en stol och ett bord i ett rum för att man ska vara inkluderad, skriver Maria Wiman i en krönika.

Alla högstadieelever borde få undervisning om faran att dras in i kriminella miljöer, skriver Kajsa Kettil i en ledare.

Det har länge funnits tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i skolan. Frågan är hur mycket vi tar det på allvar? På något sätt bekräftar det ju bara en föreställning om den skötsamma flickan och den busiga pojken och avfärdas kanske som varande ett reellt problem, skriver Markus Alexandersson på ledarplats.

Nästa vecka när skolorna börjar igen känner de flesta barn att det ska bli roligt och spännande, men många barn tvingas gå till skolan med ångest och oro och är rädda för vad som ska hända på lektionerna och på skolgården, skriver Christina Mångård i en ledarkrönika.

I den satiriska novellen ”Ett anspråkslöst förslag” skrev Jonathan Swift 1729 att en lösning på svälten var att äta barn. I samma anda vill läraren Henrik Henriksson lösa systemfelen i svensk skola genom att ta betalt för höga betyg.

Att reducera utbildning till en serie bedömningsbara uppgifter är inte bara en förenkling, utan en farlig utveckling som riskerar att undergräva hela utbildningssystemets syfte och effektivitet, skriver yrkesläraren Mats Ek på el- och energiprogrammet i Gävle.

Att iinsinuera att facket inte välkomnar lärare på vinstdrivande friskolor för att facket kritiserar skolformen är helt uppåt väggarna felaktigt, skriver Rasmus Wahlman, gymnasielärare, i en replik.

Svenska skolan bör inte importera diskutabla metoder från USA. Istället måste skolor och lärare få de praktiska och ekonomiska resurser som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb, skriver lektor Anneli Einarsson.

Skolan är en plats för gemenskap, tillhörighet och lärande. Siffrorna är krassa. De väcker inte den viktiga nyfikenheten, medkänslan eller handlingskraften. Det som behövs för att göra skillnad, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.