I Finland, precis som i Sverige, backar regeringen om digitaliseringen i skolan. Men det är inte svartvitt, menar debattören. ”En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljs utifrån undervisningens mål, inte tvärtom”, skriver Maryam Barkadehi.

Regeringen föreslår lika mycket planeringstid som tid för undervisning – men Sveriges kommuner och regioner är kritiska. ”Det är hög tid för SKR att sluta straffa lärarna och i stället ta vår usla arbetsmiljö på allvar”, skriver Annika Carlsson, Sveriges Lärare Stockholm.

Det är alarmerande uppgifter som kommit fram i den enkätundersökning som tidningen Ämnesläraren låtit göra. En stor del svenska elever, ända upp på gymnasienivå, klarar inte av att skriva ordentligt och begripligt. Ännu återstår mycket att göra för att få skolan på rätt köl igen. Det skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Tron att vi kan straffa eleverna till att prestera i skolan är både felaktig och farlig, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Handskriven diktamen tränar finmotorik, skrivflyt och koncentration, och forskning visar att handskrivning kan stärka både minne och språklig bearbetning, skriver debattörerna.

Det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används, skriver Katarina Michnik och Karin Emanuelsson, bibliotekarier på Göteborgs universitet. 

Vår pedagogiska modell är en viktig förklaring till de goda kunskapsresultaten och den starka kompensatoriska effekten i relation till elevers socioekonomiska bakgrund. Just därför förtjänar bilden av vår verksamhet större precision, skriver Markus Brunfelt, Kunskapsskolan, i en replik.

En våg av skolreformer ska genomföras på kort tid. Om målen för reformerna ska uppnås och likvärdigheten i skolan stärkas, krävs finansiering och rimliga tidsramar, skriver Monica Sonde, SKR.

Sverige vågar inte göra det som Finland gjorde under sina glansdagar och Estland gör nu, nämligen ställa krav på att elever ska arbeta och att blivande lärare ska vara kunniga, skriver Inger Enkvist, Professor emerita i spanska vid Lunds universitet.

Oavsett om vi är fans eller inte, visar Bad Bunny något djupt relevant för skolan, språkundervisningen och vårt globala samhälle i stort: hur avgörande flerspråkighet och interkulturell kompetens är, skriver läraren Erik Cardelus.

Om vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt att kunna skriva korrekt så kan det omöjligt vara så att det bara märks i ämnet svenska, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Lyssneläsningen har fått både lärare och politiker att reagera. Men Torbjörn Lundgren, styrelsemedlem i Dyslexiförbundet, vill backa bandet lite: ”Sluta sätta det ena mot det andra. Sätten att läsa kompletterar varandra. Man kan både lyssna och avkoda”, skriver han.