Alldeles för många gånger säger vi nej till det barn och unga lånar eller vill läsa. Detta utan att ha en aning om vad böckerna kan betyda för läsaren. Det mest läsfrämjande ordet är ja, skriver läraren Anne-Marie Körling i en krönika.

Om regeringen inför offentlighetsprincipen i små och medelstora friskolor hotas mångfalden. Det skriver företrädare för småskalig, fristående skolverksamhet.

Situationen med våld och hot i skolan är oacceptabel. Skolan kan inte ensam stå för lösningen, utan här måste samhället samla sig. Sveriges lärare kräver därför att regeringen agerar och samlar en nationell myndighetsallians för att hantera problemen, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter från kritiker, skriver Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.

Att ha en stark tillsynsmyndighet är avgörande för ett så decentraliserat skolsystem som det svenska. Skolinspektionens tillsyn måste fungera i praktiken, skriver ett föräldranätverk i en replik.

Arbetet med läsning ska vila på vetenskaplig grund. Men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen. Det skriver Tommy Bildström, bibliotekschef och ledamot i regeringens läsråd.

Biotillgängligt protein, järn och viktiga fettsyror är särskilt kritiska för barns utveckling och finns i högre mängd i animaliska produkter, skriver Emma Altenhammar (SD).

Hur hittar vi lärare gnistan hos de som redan har gett upp? Och kanske ännu viktigare: Ska vi ens vara ensamma i det ansvaret? Det undrar gymnasieläraren Setayesh Kormi Nouri.

Socialstyrelsen rekommenderar insatser vid autism som baseras på tillämpad beteendeanalys, men utan en plan för kompetensförsörjning inom området är riktlinjerna ogenomförbara. Det skriver Dag Strömberg, doktorand i specialpedagogik, och Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap.

Förslaget om höjda antagningskrav till lärarutbildningen är inte bara rimligt, utan nödvändigt. Det skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges lärarstudenter.

Vart är vi på väg när elever som är högpresterande och vill gå studieförberedande program på gymnasiet har ett så stort agg mot läsning? Det är kanske vi som snart lever i en postapokalyptisk dystopi, skriver svenskläraren Emilia Friberg.