När larmen kommer tätt om att svenska barn och unga är för dåliga på att läsa och räkna är det en usel idé att vattna ur undervisningen i kärnkunskaper, skriver DN på ledarplats.

Hur är det möjligt att elever som gått nio år i skolan ändå inte har den kunskap som krävs för gymnasiet? Det undrar läraren Setayesh Kormi Nouri.

Det behövs inga undantag eller lättnads­regler när offentlighets­principen införs för fristående skolor. Regeringen bör sluta med sitt dribblande, skriver Sten Svensson och Tor Nitzelius.

Hur ska svensk skola kunna bli en bildningsinstutition om lärarna inte är bildade? Eller ens vill bli det? Det undrar högstadieläraren Viktor Björnberg.

I eftertankens kranka blekhet har jag ofta önskat att det gick att backa bandet när det gäller skolans digitalisering, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Hur ska vi lärare lyfta kunskapsresultaten och ge varje unge bästa förutsättningarna när våra arbetsuppgifter svämmar över åt alla håll?, frågar sig krönikören Maria Wiman

När en före detta förskollärare berättar om hennes erfarenheter inom förskolan svarar förskolenämndens ordförande Blerta Hoti (S) med att skylla ifrån sig och göra fromma förhoppningar till sanningar, skriver Anneli Rhedin (M)

Det är dags att lösa de riktiga problemen i skolan och stoppa utanförskapet. Varenda unge ska få chansen att göra just sin livsresa, skriver Muharrem Demirok (C) och Niels Paarup-Petersen (C). 

Läraren Gunilla Mejrud Davéus skriver om den eftersatta undervisningsmiljön i skolan. ”Ansvaret faller på mig och min plånbok”.

Nyheten om att elever i Uddevalla anmält kommunen till DO är ett tydligt exempel på en utveckling som måste stävjas. Elever som av religiösa skäl inte äter fläsk får redan ett vegetariskt alternativ. Är det verkligen diskriminerande? Rimligen inte, skriver Michael Rubbestad, SD.

Stoffträngsel är en skenlösning och en rättsosäker bluff. Vad som står i läroplanen och vad som hinner behandlas, är två helt olika saker, skriver William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia.