Att våra elever inte har tillräckliga datorkunskaper är så karakteristisk för hur skolpolitiken bedrivs i vårt kära tokiga land, skriver Maria Wiman i en krönika.

Allt mer lärartid läggs på adhd-utredningar. Men inte alltid på de elever som faktiskt har svårt att hänga med. Det skriver Jenny Maria Nilsson i en krönika.

Om knappt ett år ska det nya professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer träda i kraft. Det är inget lätt pussel, men med ett så stort åtagande är det viktigt att det blir bra redan från början – för professionen, och framför allt för dem vi är till för, barnen och eleverna, skriver Monica Sonde,…

Viljan att ”inkludera” alla elever i samma klasser har skapat stora problem för elever med särskilda behov. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

När lärare vittnar om att deras utbildning inte gett dem tillräckliga kunskaper behöver vi ta det på allvar. Nu är det hög tid att vi tar lärarutbildningen tillbaka till grunderna, skriver Johan Pehrson (L), Lotta Edholm (L) och Hannes Snabb (L).

Att regeringen nu föreslår att vissa yrkesgrupper ska tvingas rapportera papperslösa, med hot om straff för den som vägrar, är inget annat än ett uttryck för tyranni. Protesterna måste bli skarpa, skriver lärare Rickard Öhman.

I den utbildningspolitiska debatten är det tydligt att de nationella provens tyngd ska bli allt tyngre. Spontant tycker jag att det känns konstigt i SO-ämnena, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.

Skolverket är arkitekten bakom de brister de nu rapporterar om i skolornas arbete med särskilt stöd, skriver Filippa Mannerheim.

Barnboksveckan är här. Den firar barnboken. Det borde vi vuxna också göra, skriver Anne-Marie Körling.

Fler yrkesgrupper än nationalekonomer bör få säga sitt om skolan, menar debattören och läraren Patrik Andersson.

Övriga gymnasieprogram förväntas inte undervisa elever med låga betyg från grundskolan, men yrkesgymnasiet förväntas att utan problem förbereda elever både för ett yrke och för vidare studier, skriver Martin Harari Thuresson.