Under Vänsterpartiets ledning har nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs stad sagt upp avtalen med fem utbildningsanordnare av SFI samt grundläggande vuxenutbildning. Beslutet riskerar nu att få stora negativa effekter på vuxenutbildningen, skriver Per Hammar, Almega.

Den här frågan river upp känslor eftersom Socialdemokraternas i tidigare regering inte ville prioritera begåvade elever och därför planerade för en nedläggning av spetsutbildningarna, skriver Fredrik Malm (L). 

Just nu är det generellt sett så illa ställt med elevernas händers faktakunskaper att vi behöver adressera vad det är som ska läras ut och hur det bäst kan låta sig göras, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Inom svensk friskolesektor finns en liten grupp av ägare och bolagsledare som påminner om en sekt. De vägrar till exempel acceptera grundläggande fakta om den värld de lever i. Friskolesystemet bidrar till att spä på skolsegregationen. Marknadsstyrningen driver fram betygsinflation och underminerar värdet av kunskap, skriver Dala-Demokraten på ledarplats.

För ett par decennier sedan fanns nästan inte klädesplaggen hijab, niqab eller chador (slöja/huvudduk) i Sverige. Nu syns de överallt, även på flickor i förskoleåldern. Att denna utveckling fått fortgå utan att möta omfattande kritik är förvånande och oroande, skriver bland andra Josefin Utas.

Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN: Pisa-resultaten i matematik sjönk 2022. En del hade med pandemin att göra, däremot inte med friskolorna. Och problemet går att lösa.

Prioritera de gymnasieprogram som utbildar framtidens spetskompetens, skriver Petra Malm Danielson och Nima Farrahi från Naturvetarna.

Efter att lärare hade hållit fast utagerande elever i handlederna och fört ut dem ur klassrummet startade ett veritabelt drev. Som om en elev skulle bli traumatiserad av att en vuxen håller i hens arm, skriver Erik Helmerson på DN:s ledarsida.

Gör antagningen till högskolan rättvis igen. Basera betygen på centralrättade nationella prov, skriver Kajsa Dovstad i en gästkolumn.

Insändare: Starka utländska affärsintressen som finns i svensk förskola och skola kan påverka skolpolitiken.

Arbetsmarknaden ser stora behov av att fler individer söker yrkesutbildningar på gymnasiet. Trots det misslyckas politiker och huvudmän med att ge förutsättningar för att dagens, och framtidens, kompetensförsörjning ska bli lyckosam, skriver Lina Ali, Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand.