Stoffträngsel är en skenlösning och en rättsosäker bluff. Vad som står i läroplanen och vad som hinner behandlas, är två helt olika saker, skriver William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia.

Mikroskopskurragömma är ett av många exempel på hur vi kan använda digitala resurser på ett sätt som lockar just till att röra sig, leka, kommunicera och interagera, skriver förskolläraren Marie Eriksson.

Vi kommunpolitiker är bakbundna av den fria etableringsrätten. Något måste göras om vi ska komma till rätta med överetableringen i förskolan, anser Alexandra Mattsson (V).

Uttrycket “ordning och reda” uppfattas ofta som trist och reaktionärt. Men, oavsett ordval går det inte att blunda för hur ordningsproblem och otrygghet påverkar svensk skola. Den samlade bilden utifrån tillgänglig statistik och vittnesmål talar sitt tydliga språk, skriver läraren Therese Rosengren.

När det kommer till läsförmåga, läsintresse och läsvanor kan vi inte skjuta den frågan åt sidan. Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa. Varje dag i skolan innebär många sidor text. Inget ämne undantaget, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.

Vad hände med nattis? Kom vi inte överens om att vi skulle ha tillgänglig barnomsorg redan 1975? Skriver Arbetets ledarskribent.

En strukturerad och barnvänlig ordning skulle öka arbetsron i svensk skola långt mer än hörselkåpor, paddor, appar, brusreducerande glasögon, snurrstolar och skärmar, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

Trenden med digitalisering i förskolan måste brytas till förmån för samspel, lek och fysiska aktiviteter. Det skriver Åsa Nilsson Söderström, vice ordförande (L) Stockholms stads förskolenämnd.

Riksorganisationen privat sektor inom Sveriges Lärare har som mål att lyfta de goda exemplen när det gäller friskolor. ”Goda exempel som ofta får stå åt sidan för de inte alltför charmerande” skriver debattören Anna-Sara Carlsson.

Det är massiva ekonomiska tillskott som skolan och förskolan behöver, inte verkningslösa plåsterlösningar, skriver Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Från mellanstadiet och uppåt är det i snitt en flicka och två pojkar per klass som får läkemedel för för adhd. Socialstyrelsen bedömde 2022 att mer än var tionde pojke och var tjugonde flicka fått en diagnos, och 75 procent av dem medicinerar, skriver Lisa Kirsebom, frilansande vetenskapsjournalist och moderator.