Advokater som följer med på utvecklingssamtal visar hur utsatt läraryrket har blivit. Det skriver Anela Murguz i en ledare.

Demokratin försvagas när politiska organisationer och fackförbund stängs ute från skolor och lärosäten. Utbildningsministern bör tydligt visa vad som gäller, skriver Therese Svanström, TCO.

Om en lögn upprepas tillräckligt ofta etableras den som sanning. Det förklarar debatten kring friskolorna de senaste åren, skriver Hans Bergström, fd.chefredaktör för DN och gift med Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan, apropå ett öppet brev till utbildningsministern.

Nu ser vi effekterna av spar- och privatiseringsskolan, skriver Arbetets ledarskribent.

Hon har själv upplevt hur skolan är den trygga punkten – att inte vilja gå hem. Högstadieläraren Emilia Friberg skriver om social utsatthet – den hon upplevde själv och elevernas: I skolan ser vi bara toppen av isberget.

Vi kanske ska sluta att vara självplågande helgon som offrar oss själva för den goda saken hela tiden, skriver krönikören Maria Wiman.

Det är glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården. Nu måste den byggas upp igen. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita i Solna, med anledning av Filippa Mannheimers senast krönika ”Avskaffa elevhälsan och mentorskapet".

Sveriges Lärare kan inte stödja ett regelverk som inte effektivt motarbetar tystnadskulturen. Det allmännas intresse av offentlighet måste sättas före friskolebolagens oro för att deras bolagsvärden ska sjunka när bristerna kommer upp i ljuset, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Elevhälsan behöver ägna sig åt sina kärnuppgifter i stället för att lägga tid på ett förebyggande arbete med tveksamt resultat. Det skriver Therese Rosengren, gymnasielärare och författare.

Lagkravet på att göra läraryrket till ett legitimationsyrke klubbades med bred majoritet av riksdagen 2011 på förslag av utbildningsminister Jan Björklund. Sedan dess har varken huvudmän eller regering och riksdag gjort tillräckligt för att fullfölja reformens intentioner, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Skillnaden mellan den tyska och svenska skolupplevelsen är märkbar när det gäller mängden kunskap – men också olika upplevelser av studieglädje, skriver Johanna Möllerström på ledarplats.