Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.

Modiga skolpolitiker, beslutsfattare av rang, vårdnadshavare som har tilltro till professionen och så vidare – där har vi vad allt börjar med, skriver Maria Wiman i krönika.

Filippa Mannerheim lyfter fram tre av de nio principer om lärande, ur pedagogik-klassikern ”Varför gillar elever inte skolan?”, som betytt extra mycket för henne som lärare.

Att sätta skärmar i händerna på barn skadar inte bara deras språkutveckling, utan även deras motoriska förmåga. Det skriver Naomi Abramowicz i en ledare.

För åtta år sedan raljerade jag över slöjdlärare som varnade för att dra ner på slöjdandet i skolan. Nu är jag inte så morsk längre, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Bakom den till synes spretiga kritiken av dagens skola finns en gemensam nämnare, skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

Magnus Berggren, styrgruppsordförande för IVA-projektet Framtidens kunskapssamhälle berättar om arbetet för att göra STEM-ämnena mer tillgängliga och meningsfulla för barn och unga.

 Behovet av dimensionering och en seriös systematisk satsning på studie- och vägledning är akut, skriver Anders Lovén, seniorforskare och fd universitetslektor.

Hur vi än vrider och vänder på det hamnar den där förbaskade bedömningen i förgrunden, skriver Maria Wiman i en krönika.

Eleverna lär sig inte att läsa mer för att vi sitter i ett trångt konferensrum och pratar om hur de ska läsa mer. Det är dags att se över systematiska kvalitetsarbetet, skriver HP Tran i en krönika.