Är det rimligt att en elev som inte har varit där särskilt mycket alls ändå uppnår betygskriterierna och kanske till och med överträffar i betygsstegen? Hur rättvist är det mot eleven som alltid är där och verkligen försöker lektion efter lektion? frågar sig läraren Karin Boberg.

Skolan vet alldeles för lite om flerspråkiga elever, språkstörning/DLD och språklig variation som beror på exponering för ett nytt språk, enligt ett upprop med anledning av DLD Awareness Day. Det skriver Berit Robrandt Ahlberg, Afasiförbundet/Talknuten. m.fl.

Skolplattformen ska göras om. Håll tummarna, stockholmare, skriver krönikör Jonas Söderström.

Tyvärr visar flera jämförelser att Skolverkets kartläggning identifierar betydligt färre elever med läs- och skrivsvårigheter än etablerade kartläggningsmaterial som dessutom går snabbare att genomföra, skriver debattörerna.

Vi undervisar i skolan. Må vi berätta om det. Må vi främja nyfikenheten på det som sker, skriver Anne-Marie Körling.

Det är bättre att ta risken med konflikt än att skriva under ett avtal som vi garanterat vet inte leder närmare förbundets mål, skriver tre studerandeföreningar i en replik.

Att ramarna ändå krymper i förhållande till årliga kostnadsökningar kan endast tolkas som okunskap hos de med makt över medlen, skriver Styrelsen för de Offentligägda folkhögskolornas intresseorganisation genom ordförande Thomas Nilsson.

Skolpersonal måste få sätta gränser för att hjälpa alla skolans elever, med eller utan npf. Det skriver Susanne Norman och Lillemor Bergquist i en slutreplik.

Det är dags att låta lärare och special­lärare ägna sig mer åt undervisning och stödinsatser och mindre åt utredning och dokumentation, skriver två forskare.

Jag behöver inte längre förklara vad vi ska ha orden till. Både blicken och leendet jag möter avslöjar att eleven har förstått, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.