Bland elever med svensk bakgrund råder ingen läsförståelsekris – tvärtom. Däremot finns enorma problem i utsatta skolor. Det skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.
Läraren står ensam och tvingas under tidspress välja det som för stunden betraktas som det minst dåliga alternativet, för att överleva, skriver Nicklas Mörk i en krönika.
Våldet i skolorna ökar. Men barn kunna lita på att vi vuxna tar ansvar när någon far illa. Agerar och ingriper innan det är för sent. Det skriver Christina Mångård på ledarplats.
Det är inte okej att barn ska skriva under överenskommelser där de ska lova att göra sådant som de inte är mogna för och inte fått förutsättningar för att klara, skriver Ulrika Ernvik, socionom och leg psykoterapeut.
Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik.
Kommunala ekonomiprognoser har drag av postapokalyps och vi ser hur förslagen om att lägga ned skolor mångfaldigas, skriver debattörer från Hela Sverige ska leva.
Detta har rört upp känslor och man säger att förskolan bedriver häxjakt på vårdnadshavare som inte får sin ”egentid”. Som vanligt är det vi förskollärare som skuldbeläggs för att vi lyfter något som borde vara en självklarhet, skriver fem förskollärare.
Barn – oavsett ålder – ska inte exponeras för pornografi i skolan. Barnombudsmannen förminskar pornografins skadeverkningar, skriver politiker från fyra riksdagspartier.
Man måste vara beredd att hålla i denna satsning – även om vinden vänder, öknen blommar eller det blir regeringsskifte, skriver krönikören Maria Wiman.
Det kommer alltid att finnas elever som aldrig har lust att läsa någonting, ska de inte göra det då? I skolan bör naturligtvis alla barn läsa den litteratur som till omfång och innehåll anses nödvändig, skriver DN:s Vesna Prekopic.