Kunskapsskolans plan känns som något ur Jönssonligan, skriver Daniel Suhonen.

Den svenska marknadsskolan som är unik i världen har åter­igen visat sina brister, inte minst ideologiskt.

Jag tänker på alla dessa barn som nu ”dras” in i kriminalitet, begår brott och helt spårat ur. Det är barn som gått på förskola under de år jag arbetat där. Vad har hänt under dessa år? Vad har dessa barn haft för förutsättningar? skriver krönikören Eva Lindström.

Dagens system för att finansiera friskolor har en osund och kostnads­drivande struktur. Det går ut över både elever och skattebetalare på ett orimligt sätt, skriver ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm.

Dagens Nyheters ledarskribent har fel. Vi behöver inte mindre, utan mer slöjd, bild och musik i skolan, skriver Bella Rune, konstnär och ledamot i Konstakademien.

Det bubblar av vrede i slöjdleden efter att en ledarskribent i Dagens Nyheter påstått att eleverna "slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik". Professor Anette Göthlund (för)svarar och förklarar.

Lärare vet själva bäst vad varje situation kräver. Därför ska de kunna, om det ser ett behov av det, direkt visa ut en elev ur klassrummet. Det skriver skolminister Lotta Edholm (L).

Jag vill ha reglerad undervisningsskyldighet och planeringstid, reglerade klasstorlekar, reglering av mentorskapet, lärartätheten, tillgången till läromedel, reglering av administrationsbördan..., skriver krönikören Maria Wiman.

Det är bra att regeringen verkar ha ändrat sig. Men många generationer har redan genomlidit år i underfinansierade kommunala skolor, eller friskolor som körts i diket på grund av vinstmaximerande ägarbolag. Det sveket är svårt att förlåta, skriver Aftonbladets Susanna Kierkegaard.

Regeringen och SD slår knut på sig själva för att slippa att göra något åt vinstjakten i skolan. Men en snårskog av regleringar och kontroller hjälper inte mot problemen, skriver tre S-politiker.

Skolexperten Per Kornhall om beskedet att skolpengen till friskolor ska ses över: ”Äntligen finns det en rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt”.

En alltför genomteoretiserad skola där man inte får använda och uppöva sina estetiska och praktiska förmågor skapar människor utan sin fulla potential. De blir i en viss mening handikappade människor. Vill vi ha och vara sådana människor, frågar sig Jan Sandgren, fd. kanslichef för lärarutbildningen vid Umeå universitet.