Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.

De digitala mobilerna håller på att fullständigt förstöra ungdomars koncentrationsförmåga. Skolan kan inte ensam lösa problemet men den kan göra mer för att motverka konsekvenserna, skriver Håkan Boström i en ledare.

Alltför många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, men råd från experter är spretiga. En ny forskningsstudie ifrågasätter universallösningar och checklistor, men erbjuder hopp. Skolor behöver faktiskt inte förbättra allt samtidigt, skriver fyra utbildningsforskare.

Även om det inte går att veta hur skolresultaten i slutändan påverkas av lovskola är det en viktig insats. Det finns inget som gör ett barn så stolt som när de knäckt läskoden, skriver skolledaren Linnea Lindquist.

Huvudmännen måste ge skolledarna rimliga förutsättningar att göra sitt jobb, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla, skriver krönikören Maria Wiman.

I dag har barn och ungdomar sällan tråkigt. Samhället har förändrats sedan 1900-talet – så även barns uthållighet. Men handen på hjärtat, är vi förvånade? Det frågar sig Ola Mårtensson i en krönika.

Universitetsläraren Christian Norefalk önskar att dagens skola erbjöd mer kris, eftersom skolan bör ge förutsättningar för nya generationer att våga förändras, omvändas och rubbas. Han menar att kris är förbundet med vändpunkt, förändring, rubbning och att god utbildning handlar om just det.

Utbildningsministern Mats Persson ger dubbla budskap, skriver Tomas Rosengren, Sveriges Lärare Folkhögskolan. Men nu är det allvar.

Att skolan är ett jordskred i slowmotion är svenska politiker fullt medvetna om, skriver Andreas Cervenka i Aftonbladet.

Har de förmågan och viljan att läsa in ett högskoleförberedande program så låt dem göra det, men tvinga inte in alla i ett fack, skriver matematikläraren Anna Persson.