Jag ifrågasätter inte andraspråksdidaktiken. Tvärtom. Jag ifrågasätter varför den måste innebära ett eget ämne med delvis annat innehåll och samtidigt ett betyg som anses betyda samma sak, skriver Eugenia Gorelik, högstadielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Mot bakgrund av de franska skolprotesterna, och höstens antågande i radhusträdgården, skriver läraren Markus Åkesson om det han saknar i den svenska skolan: Vi behöver odla vår kunskapsnation från grunden: rimliga klasstorlekar, behöriga lärare, reglerad undervisningstid.

En nationell riktålder för när elever ska ha tillgång till AI-verktyg på sina individuella enheter i skolan ska införas. Det är rimligt att denna infaller under åk1 på gymnasiet. Det är nödvändigt för att motverka det som kallas kognitiv ”off loading” där dagens AI-användning hos barn och unga innebär att delar av själva tänkandet utförs…

När lärare hjälper i stället för stjälper blir elever med svårigheter successivt mer självgående, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.

Jag minns en pojke. Han lånade en bok som inte ansågs vara en bok för honom. Man ville att han lämnade tillbaka den. Att han läste något annat, skriver Anne-Marie Körling.

Svenska elever behöver läsa mer, men när läsning blir en fråga om minuter och bokinköp riskerar undervisningens viktigaste fråga att hamna i skymundan: Vad får eleverna möjlighet att förstå? skriver svenskläraren Emma Davidian.

Under fyra år styrde Liberalerna svensk skola åt rätt håll men tyvärr hann partiet aldrig med att avskaffa mentorsuppdraget. Det skriver Jonatan Lönnqvist på ledarplats.

Få frågor präglas av så bred politisk enighet som skolbiblioteken. En rödgrön regering tillsatte 2019 en skolbiblioteksutredning. En blågul regering tog utredningens förslag vidare och gjorde lag av dem. Trots enigheten går genomförandet av reformen plågsamt långsamt. Men en lag är inte bara fina ord och förhoppningar. En lag ska följas. Det är politikens ansvar…

Nästan hälften av landets kommuner saknar skolor som serverar frukost, trots att både elever och kommunföreträdare ser positiva effekter. Det skriver Vidar Ekman, Elevernas riksförbund och Cecilia Kocken, Arla Sverige.

Det handlar inte bara om att mobilen stör elever i klassrummet. Problemen börjar långt innan högstadiet, skriver Afonbladet på ledarplats.

Vittnesmålen från internatet i Sigtuna chockar många. Men det är inte första gången larmet ljuder. 2013 dömdes flera unga män för att ha misshandlat en yngre elev. Och i polisutredningen framkom uppgifter om utbredd pennalism, skrivern DN på ledarplats.

För första gången har en rektor dömts för att inte ha polisanmält misstänkt våld mellan elever. Domen riskerar att få rektorer att anmäla för säkerhets skull – på bekostnad av barnens trygghet, varnar fackförbundet Sveriges skolledare.