Hon är språkvetare och lärare i högstadiet – och reflekterar hur ofta kollegor använder ordet ”barn” när de menar ”elever”. ”Vi undervisar inte barn. Vi undervisar elever. Och kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem, skriver läraren och språkvetaren Sarah Cross.

Vi vet vad som händer när systemfrågor tillåts växa samtidigt som politiken dröjer. Då blir åtgärderna mer omfattande och mer kostsamma än de hade behövt vara, skriver Sophia Jarl, tidigare moderat kommunstyrelseordförande i Norrköping.

 I veckans avsnitt samtalar Johannes Klenell med podcasten Scocconomics om kretsen av personer rör sig obekymrat mellan politiken, pr-branschen och styrelserna för de expanderande välfärdsbolagen. (webbradio)

Utredningar har föreslagit att friskolorna bör få lägre skolpeng och partier verkar hålla med. Ändå införs inte någon sänkning. Anledningen är skollobbyn som till stor del består av före detta politiker. Några av de främsta skolpolitikerna har i sin tur själva varit lobbyister, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Om eleven väljer att inte anstränga sig går det inte att lära sig, hur mycket läraren än försöker. Ju tidigare eleven förstår sambandet mellan insats och utfall, desto bättre förutsättningar får eleven att lära sig under hela sin skoltid, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Bristen på kompetens om barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i skolan, rättsväsendet, socialtjänsten och samhällsvården utgör ett strukturellt systemfel med risk för diskriminering av gruppen. Ändå genomförs nu i rask takt stora reformer på flera områden utan att barn med IF synliggörs, skriver Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB

Liberalerna har det senaste året pratat om en ”helrenovering av friskolesystemet” men med mindre än ett halvår kvar till riksdagsvalet lyser konsekvensanalysen alltjämt med sin frånvaro. Att målet är att förbjuda alla skolor som drivs av aktiebolag är tydligt, men vad som ska ersätta dessa skolor och på vilket sätt undervisningen för eleverna skulle bli…

Liberalernas politik riskerar på allvar att slå mot välfungerande skolor som varje dag bidrar till det som ministrarna säger sig vilja uppnå. ”Sverigelöftet” framstår därför som ett märkligt vägval, skriver fem skolöverhuvuden. 

Att ställa skolor mot varandra är ett sidospår. Det stora problemet är att Sverige har valt ett system med en marknadsskola som skapar tydliga vinnare och förlorare, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner i en replik.

Förändringen gick inte över en natt, utan tog 10 år. Detta är värt att påminna sig om i dagens otåliga och förändringssjuka samhälle, där det finns en stark dragning till quick-fixes och tillfälliga projekt, akademiska skrivbordslösningar och mirakelmetoder, skriver läraren Erik Cardelus om ”Miraklet i Tingbjerg”.

Du har fel, Fohlin – det är samhället, politikerna och en del andra tyckare som har slutat tro på lärarna, skriver HP Tran efter att ha läst specialläraren Niclas Fohlins krönika.

Jag tror att det är svårare än någonsin att vara ung och i skolan hjälper vi duktigt till att krama om prestationsångesten. Vi kanske måste prata om skolans själva utformning och vad den gör med våra barn, skriver Maria Wiman i en krönika.