Svenska skolan bör inte importera diskutabla metoder från USA. Istället måste skolor och lärare få de praktiska och ekonomiska resurser som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb, skriver lektor Anneli Einarsson.

Skolan är en plats för gemenskap, tillhörighet och lärande. Siffrorna är krassa. De väcker inte den viktiga nyfikenheten, medkänslan eller handlingskraften. Det som behövs för att göra skillnad, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.

Om du ger dig ut till valfritt lärosäte som ger en lärarutbildning och frågar studenterna hur mycket undervisning i kognitionsvetenskap och praktisk metodik de fått ta del av kommer svaret högst sannolikt att skrämma dig, skriver Tim Svanberg på ledarplats.

Samarbete och kvalitetsfokus hjälper inte mot betygsinflation och bristande insyn – det skriver läraren Patrik Andersson i sin replik på Camilla Linds debattartikel. Hon vill se mer samarbete och minskat fokus på huvudmannaskapet.

Låt lärarna slippa fler inspirationsföreläsningar. Det skriver GP:s Mathias Bred på ledarplats.

Sedan kommunalisering har lärarna fått en högre arbetsbelastning och skolresultaten har sjunkit. Det har alltså bara blivit sämre och det ska vi tydligen fira med en skorpa i ett kommunalt personalrum med linoleumgolv där vissa av oss nu dessutom måste betala för kaffet, skriver läraren Hanna Garberg.

Filippa Mannerheim uppmanar betygsutredningen att ta fasta på tre punkter för att få systemet att överhuvudtaget fungera. ”Lärare måste få stöd uppifrån att sätta de lägre betygen”, skriver hon.

Abdel i Askersund och Anna i Angered vill dansa och spela basket. Är de mest i behov av fler anställda på Försäkringskassan eller fler danspedagoger och baskettränare? När regeringen nu planerar att införa ett fritidskort hösten 2025 är frågan dessvärre relevant, skriver Håkan Sandh. 

Göteborgs rödgröna styre har ökat andelen behöriga lärare i skolan, särskilt i utsatta områden. För att hålla i utvecklingen behöver skolan en stabil och långsiktig finansiering och färre marknadsexperiment, skriver Jonas Attenius (S) och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Varje niondeklassare som går ut med ett F är ett underbetyg till skolan och ett svek mot eleven. Men att bli underkänd någon gång i grundskolan är i sig inte förödande – så länge det åtgärdas i tid, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Regeringen bör stötta skolor som satsar på att lära elever självbehärskning. Och det finns en metod, skriver Linnea Lindquist.