I stället för att stötta lärarna i nedskärningstider ägnar sig Göteborgs stads grundskoleförvaltning åt infantilt pep-talk, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Förhoppningen var att F skulle höja kunskapsnivån i vår svenska skola. Men det är oändligt svårt att ge somliga av våra elever det stöd de skulle behöva för att undgå F:ets glupande gap”, skriver högstadieläraren Sofia Ebermark.

Med tydligt formulerade lagkrav, permanenta stöd och en satsning på bibliotekarieutbildningarna kan vi bryta negativa lästrender hos både barn och vuxna. Det tjänar vi alla på. Det skriver Helene Öberg och Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförening.

Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, Sveriges Lärare Folkhögskola.

Mitt svar brukar bli ”skit i hypotesen”, för jag vill inte lära eleverna att en gissning av resultatet i en laboration är vad en vetenskaplig hypotes är, skriver fysikläraren Olof Dahl.

Den, av allt att döma, hafsigt ihopslängda och argumentationsmässigt tunna ledartexten i Dagens Nyheter har mest väckt vrede och mötts av ett massivt motstånd, skriver Hampus Jarnlo, redaktör för Ämnesläraren.

Det har blivit mycket googlande på English school + det land som den försvunna eleven troligtvis befinner sig i. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Trots en skenande skolsegregation tycks Liberalerna fortsatt vara oförmögna att förstå att den drivits på av köerna. Det skriver Hannes Snabb, riksordförande Liberala studenter. m.fl.

Kanske har vi gått vilse i vår hetsiga kamp för att få barn och unga att vilja läsa mer, skriver läraren HP Tran.

Att friskolor kan få skolpeng i efterhand är en konsekvens av att kommunerna brutit mot lagen, skriver Per-Arne Andersson och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Läroboken måste åter bli norm i skolan. Från 1990-talet och framåt har det rått lite av vilda västern i svensk skola, på många plan. Ett av dem har varit läromedel. Skolorna har sparat in på skolböcker, inte sällan med argumentet att man i stället satsar på digitala verktyg. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.