Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt gör skolan till ett hot istället för en oas för papperslösa barn och unga, skriver gymnasieläraren och centerpartisten Patrik Buddgård.

Kalla saker för dess rätta namn. Polarisera inte. Först då kan vi lära av varandra. Och förstå varandra, skriver svenskläraren Dan Andersson.

Elever med utländsk bakgrund har oftare låga studieresultat. Men sju år efter studenten har de gått om elever med svensk bakgrund, skriver professorerna Jan O Jonsson och Carina Mood.

Att våra språklärare inte omfattas av undantaget från kravet på svensk lärarlegitimation i skollagen är kontraproduktivt och obegripligt, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd för Internationella Engelska Skolan.

Eleverna har rätt att få lära sig läsa, skriva och räkna – men det finns inte något stöd att sätta in, skriver läraren Sara Bruun.

Läraren Josefin Ståhlberg beskriver den förändrade skolverklighet i och med AI:s intåg på bred front, och efterfrågar ett kraftfullt ledarskap från skolinstitutioner och sakkunniga.

Frågan idag är hur vi har kunnat acceptera att kunskap reducerats till en samling avbockningsbara mål, skriver gymnasieläraren Karin Herlitz.

Jag vet att när jag får tid och förutsättningar för att planera mina lektioner lär sig mina elever mycket mer, skriver HP Tran.

Låt oss fira Skolans dag på vårt sätt – med knutna nävar och sammanbitna käkar, skriver Maria Wiman i en krönika.

Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.

Dundrande men enkelspårig kritik riktas mot friskolorna. Men den konkurrens systemet innebär har ökat grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap, även i kommunala skolor, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

”När regeringen föreslår denna lagändring borde man ha varit bättre förberedd för den etiska diskussionen. Men man började i fel ände” skriver läraren Rikard Öhman.