Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon, skriver läraren Sara Silfverskiöld.
Regeringen vill göra förskolan skärmfri, satsar extrapengar på fysiska läromedel och skrotar planerna på digitala nationella prov på lågstadiet. Det är inte en dag för tidigt, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på ledarplats.
Tidningen Fokus skriver kritiskt om en fortbildning för lärare om islamofobi arrangerad av Forum för levande historia. Baserat på detta har även Expressen på ledarplats kritiserat myndigheten. Som statlig myndighet både kan och ska vi granskas. Det välkomnar vi, skriver Petra Mårselius, Forum för levande historia.
Ett offer för våld och våldtäkt i skolan måste säkras rätten till en trygg skolgång utan att dagligen behöva träffa på sin förövare. Det skriver Niels Paarup-Petersen (C), utbildningspolitisk talesperson.
Regeringen vill att stökiga elever lättare ska kunna omplaceras för allas trygghet. Men även de vuxna som ska hjälpa lärarna skapa ordning måste ha ett ”brottsofferperspektiv” och vara till för alla elever, skriver Håkan Boström i en ledare.
Det minsta vi kan begära är att slöjdkritikerna tar en titt på bild- och slöjdämnenas kursplaner innan tvärsäkra och felaktiga konstateranden görs. Det skriver Anette Göthlund, professor i bildpedagogik på Konstfack.
Alla skolor behöver ha en ekonomi i balans och över tid bära sina kostnader. Även kommuner stänger skolor när elevunderlaget minskar år efter år, skriver Anneli Wisén, Vittra, och Paula Hammerskog, Academedia, i en replik.
”Det finns rika möjligheter för lärare att undervisa om, och med elever diskutera, just de frågor som artikelförfattaren efterlyser”, svarar Skolverket i en replik.