Mönstret är tydligt. Förslagen kommer alltid när S inte längre behöver genomföra dem. Självkritiken alltid när den inte längre kostar något, skriver Andreas Kviby, entreprenör och besviken medborgare i en replik.

Polisen i Helsingborg larmar. Den utpressning som de kriminella kallar bötning sprider sig. Konsekvenserna för de drabbade är förödande. Det skriver Expressens Ledarredaktion.

Regeringen har lagt fram förslag om att reglera lärares undervisningsuppdrag i skollagen så att undervisningstiden inte överstiger en maxgräns. Förslaget har synliggjort en konflikt om vem som ska sätta ramarna för hur skolan organiseras: staten eller huvudmän och rektorer, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Bakom varje besked om varsel, finns människor som valt läraryrket, skriver Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola. Och fortsätter: ”Det är en stilla sorg som sällan syns i debatten. Inte dramatisk, inte högljudd, men djupt mänsklig”.

Kommunerna kommer lätt undan, när det saknas krav på vuxenutbildningens kvalitet. Det menar Maria Johansson, som vill se reglerad timplan och fysiska lektioner. ”Vuxenutbildningen ska vara en andra chans, men för många är det den första”, skriver hon.

Tidsgränsen för sfi har fått kritik. Men Maryam Barkadehi menar att problemet inte är att det numera finns en deadline – utan något helt annat.

Det finns ett sextiotal återkommande problem i klassrummet, men de hanteras illa på lärarutbildningarna, menar skolpsykologen Nils-Eric Tedgård. Tills det blir åtgärdat blir den beprövade erfarenheten extra viktig. ”Dessa kunskaper är för dyrbara för att få stanna i den enskilde lärarens huvud”, skriver han.

Elevernas behov efter skoldagen ryms inte i dagens klassrum. Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan. Det här handlar inte om att ställa skolan mot fritidshemmet, utan om att skapa jämlika förutsättningar för båda verksamheterna, skriver John Svedling, lärare i fritidshem…

Läskulturen är förutsättningen för upplysningen, vetenskapen, marknadsekonomin och demokratin. Det skriver Anna-Karin Wyndham i en ledare.

Forskningen visar att idrottslärare är osäkra när det kommer till att undervisa dans och att de sällan inkluderar den rörelseformen i sina lektioner med elever, skriver Christopher Engdahl, lärarutbildare och forskare.

Att lyssna till olika röster kan ge oss nya infallsvinklar och bidra till välbehövlig klokhet i detta snabbrörliga skolpolitiska landskap, skriver Erik Cardelus och ger tre aktuella exempel.

Professioner som vill behålla kontrollen över sitt yrke organiserar också sina lärlingar. Läraryrket borde göra detsamma, skriver läraren Rikard Öhman.