Jag välkomnar att Sveriges folkhögskolor påminner mig om den avgörande roll som de fyller i vårt utbildningssystem. Vi har också tillfört permanenta resurser till folkhögskolorna, skriver Mats Persson (L) i en replik.

Vi kan för all del del vänta in ännu fler studier innan vi inför ett nationellt mobilförbud i Sveriges skolor, men det vore att missförstå vad det innebär att vara vetenskapsbaserad. Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Vissa arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare som bedriver ”en modern och kreativ undervisning” och ”ständigt utvecklar nya arbetssätt”, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Ska vi bara titta på? Eller ska vi agera och hur?, skriver Per Kornhall efter OECD:s rapport om skärmar som orsak till det svenska Pisa-resultatet.

Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.

De digitala mobilerna håller på att fullständigt förstöra ungdomars koncentrationsförmåga. Skolan kan inte ensam lösa problemet men den kan göra mer för att motverka konsekvenserna, skriver Håkan Boström i en ledare.

Alltför många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, men råd från experter är spretiga. En ny forskningsstudie ifrågasätter universallösningar och checklistor, men erbjuder hopp. Skolor behöver faktiskt inte förbättra allt samtidigt, skriver fyra utbildningsforskare.

Även om det inte går att veta hur skolresultaten i slutändan påverkas av lovskola är det en viktig insats. Det finns inget som gör ett barn så stolt som när de knäckt läskoden, skriver skolledaren Linnea Lindquist.

Huvudmännen måste ge skolledarna rimliga förutsättningar att göra sitt jobb, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla, skriver krönikören Maria Wiman.

I dag har barn och ungdomar sällan tråkigt. Samhället har förändrats sedan 1900-talet – så även barns uthållighet. Men handen på hjärtat, är vi förvånade? Det frågar sig Ola Mårtensson i en krönika.

Universitetsläraren Christian Norefalk önskar att dagens skola erbjöd mer kris, eftersom skolan bör ge förutsättningar för nya generationer att våga förändras, omvändas och rubbas. Han menar att kris är förbundet med vändpunkt, förändring, rubbning och att god utbildning handlar om just det.