Det är svårt att ha kul på en lektion man har haft ångest för i flera dagar innan man ska hålla den, skriver idrottsläraren Alexander Skytte i en krönika.
Det behövs uppemot 300 000 fler yrkesutbildade år 2035. Att få fler att välja en yrkesutbildning på gymnasiet är en viktig åtgärd för att råda bot på kompetensbristen - men vem ska utbilda dem? skriver 13 yrkeslärare.
Trots att forskning och samhällsdebatt verkar vara överens om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet så tvingas många skolor just nu till stora nedskärningar. Det som främst kommer att stryka på foten är kostnader för speciallärare, elevassistenter och övrig undervisande personal, skriver skolforskare.
Med anledning av ledarartikeln ”Folkpartism är inte heller bra för barnen” har följande replik inkommit från skolminister Lotta Edholm (L). Linnea Dubois svarar.
Svensk skola står inför de största problemen på decennier. Vi behöver höja kunskapskraven, men också göra dem transparenta och mätbara, skriver representanter för Moderaterna.
Låt mig först klargöra att folkhögskolornas finansiering inte enbart är ett statligt ansvar. Folkhögskolornas ekonomi är ett delat ansvar mellan stat, region och kommun, skriver Robert Hannah.
De viktigaste orsakerna för den positiva trenden i Malmö är insatser i skolan. Men också att man lyckats bygga relationer i utsatta områden och att polisen fängslat gängkriminella, skriver Rasmus Hansson på ledarplats.
Hur ska barnen kunna navigera på nätet på ett säkert, kritiskt och etiskt sätt om de inte får träna på det med kunniga vuxna, undrar forskaren Susanne Kjällander.
Sveriges Lärares förhandlingschef Mathias Åström svarar på kritiken från studerandeföreningarna: ”Lokal samverkan utgör en nyckelfaktor för att uppnå en god arbetsmiljö.”
Hela friskoletanken bygger på den för barnen katastrofala förutsättningen att dåliga skolor skall få finnas till de stängs. Det bör vara ett nationellt intresse att garantera att alla barn erbjuds den undervisning de har utlovats, skriver den före detta rektorn Håkan Sandh.