Bakom den grå statistiken om gymnasiebehörighet som VF publicerade igår, gömmer sig en ännu mörkare verklighet. I alla fall för killarna. Det skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.
I höst och nästa år väntas ytterligare besparingar i Sveriges skolor. Lärare och annan skolpersonal varnar för att nedskärningarna leder till ökad stress och arbetsbelastning, skriver Lena Nyberg, MUCF.
Ekonomipristagaren Claudia Goldin förklarar både varför kvinnor lämnat läraryrket, och vad som kan göras för att locka dem tillbaka, skriver ekonomiprofessor Jonas Vlachos.
Debatten om utökad anmälningsplikt måste inledas med yrkesetiken, skriver Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia, i replik om anmälningsplikten.
Den svenska skolan inte längre är en skola för alla. Det finns alltför stora skillnader mellan skolorna och de förmår inte att kompensera för elevers skilda förutsättningar. Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten, skriver Emma Wange på ledarplats.
Stora barngrupper och personal som släpar sig fram på höftkulorna är ett oändligt mycket större problem än några rader om digitala verktyg i ett styrdokument, skriver krönikören Maria Wiman.
Barnens första skolform har allvarliga brister när det gäller förskollärartäthet, bemanning, barngruppernas storlek, lokaler och utemiljöer, skriver forskare som vill se en utredning.
Föräldrar har rätt att säga nej till att deras barn sätts i anpassad grundskola (särskola). Men ett felaktigt beslut kan orsaka stora problem, både för barnet och för andra, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.
Det är inte rimligt att kommunerna punktmarkerar arbetande föräldrar samtidigt som föräldralediga kan vara hemma medan deras barn är på förskolan, skriover Malin Lernfelt på ledarplats.