Det var verkligen ingen munter läsning för kunskapssveriges försvarare när Pisarapporten landade för några dagar sedan. Svenska elever rasade som bekant ned till tidigare katastrofnivåer. Som vanligt är alla oense om varför. Det skriver Fredrik Haage i en ledare.
När Pisachefen kommenterar Sveriges sjunkande resultat ger han i praktiken den gamla Alliansen rätt i att det behövs mer ordning och reda i svensk skola. Det skriver Thomas Hermansson på ledarplats.
Många kommunala skolor något att lära av friskolorna när det gäller kunskapsfokus och disciplin. Kritiken mot friskolor för kunskapstappet i den senaste Pisa-mätningen saknar belägg, skriver Aaron Israelson, Friskolornas riksförbund.
Forskning visar att rytmiska musikaktiviteter, ramsor och sång är effektiva sätt att utveckla fonologisk medvetenhet, ordförråd och uttal, skriver Ulf Jederlund, fil. dr i specialpedagogik, musikpedagog/-terapeut, leg. psykoterapeut.
I dag finns för många hinder för att Sverige ska ta efter framgångsrika skolor i andra länder. Ta bort krav på elevinflytande och utöka lärares och rektorers befogenheter till avstängning och kvarsittning, skriver Louise Hammargren, KDU.
Jag får verkligen samla kraft för att ta mig an rapporteringen om den senaste PISA-mätningen av 15-åriga skolelevers kunskapsnivåer. skriver Widar Andersson på ledarplats.
Plötsligt var det inte lärarens uppdrag som var det viktiga utan lokaldemokrati, föräldrainflytande, marknad och målstyrning, frihet att välja skola och frihet för företag att tjäna pengar, skriver skolexperten Per Kornhall.
För oss är det självklart att förskolan ska prioriteras och vi agerar nu för att förskolornas budgetar för 2024 ska förstärkas med 135 miljoner kronor, skriver fyra borgerliga skolpolitiker.
När en skola har så djupa problem som Frölundaskolan haft tar det tid att vända utvecklingen. Då måste ledningen och lärarna också få ett tydligt och långsiktigt mandat att göra det, skriver Jonas Attenius (S), och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).