Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.

Jag låter telefonen ringa för nu är det inte bara det att Pirmin gråter, Bojan börjar dessutom bli otålig därute på toaletten, skriver Erik Stenkula i sin beskrivning av en arbetsdag som går i rasande fart.

Det står idag i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I praktiken ser det dock inte ut så, och vad jag vet så kommer skolorna utan problem undan med det, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Det är lätt att hålla med om Helena Wallbergs slutpoäng. Vi instämmer helt i att ”[…] viktigast av allt [är vad det som lärare gör] får för effekter på elevers lärande.” Det är därför vi behöver granska ansatser som ”differentierad undervisning” (DU) och ”anpassning till elevers olika lärstilar” och vad de resulterar i, när de översätts…

Tjat och krav från föräldrar motverkar elevernas och skolans mål. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Organisationen har tidigare kritiserats för att använda skolböcker som glorifierar terrorism, uppmuntrar martyrskap, demoniserar israeler och uppviglar antisemitism, skriver Ellinor Troli på ledarplats.

Utvecklingssamtalen borde handla mer om utveckling och lärande – inte om vad eleven tycker är kul, menar musikläraren Carolina DiMaria.

I skolan har läraren sedan länge berövats möjligheten att tänka och reflektera, skriver läraren Anne-Marie Körling.

Maria Wiman börjar fundera på alternativa karriärvägar, som brevbärare, efter en extra tung dag på jobbet: ”Hur mycket kan man egentligen begära av den enskilda läraren?”

Hela idén med att elever kan få F i en nybörjarkurs i ett gymnasieämne och ändå fortsätta till fortsättningskursen är absurd. Men ingen reagerar längre på det, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Kunskap är viktigt och det ger självförtroende och makt i livets vandring och därför vore det en dålig utbildningspolitik att stänga dörren för dem som vill kunna men inte förunnas lära, skriver Ola Olsson, Sara Ripa och Sara Gröndahl (C).