Vi undervisar i skolan. Må vi berätta om det. Må vi främja nyfikenheten på det som sker, skriver Anne-Marie Körling.

Det är bättre att ta risken med konflikt än att skriva under ett avtal som vi garanterat vet inte leder närmare förbundets mål, skriver tre studerandeföreningar i en replik.

Att ramarna ändå krymper i förhållande till årliga kostnadsökningar kan endast tolkas som okunskap hos de med makt över medlen, skriver Styrelsen för de Offentligägda folkhögskolornas intresseorganisation genom ordförande Thomas Nilsson.

Skolpersonal måste få sätta gränser för att hjälpa alla skolans elever, med eller utan npf. Det skriver Susanne Norman och Lillemor Bergquist i en slutreplik.

Det är dags att låta lärare och special­lärare ägna sig mer åt undervisning och stödinsatser och mindre åt utredning och dokumentation, skriver två forskare.

Jag behöver inte längre förklara vad vi ska ha orden till. Både blicken och leendet jag möter avslöjar att eleven har förstått, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Åratal av märkliga prioriteringar, det hungriga marknadstänket, ett ivrigt effektiviserande och en nyfrälst övertro på dokumentation tycks ta ut sin rätt, skriver Maria Wiman angående Arbetsmiljöverkets senaste rapport.

Regeringen föreslår inget förbud mot digital teknik i förskolan. Men eventuell användning av digitala lärverktyg ska ske selektivt, skriver skolminister Lotta Edholm (L) i en replik.

Det är svårt att ha kul på en lektion man har haft ångest för i flera dagar innan man ska hålla den, skriver idrottsläraren Alexander Skytte i en krönika.

Det är allt annat än lätt att förändra elevernas värderingar när de har med sig antisemitismen hemifrån. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Det behövs uppemot 300 000 fler yrkesutbildade år 2035. Att få fler att välja en yrkesutbildning på gymnasiet är en viktig åtgärd för att råda bot på kompetensbristen - men vem ska utbilda dem? skriver 13 yrkeslärare.